Thursday 10 January 2008 photo 11/11
|
Peter. <3 (han grät när han läste den här, skrev den när jag var som mest poetiskt uppe i kanelenlandet) Du är den Som får mig att glömma Det som svider i min själ Och skratta åt Det som vi gör åt livets alla svängar Då vi inte hänger med. Du är den Som får mig att ta tag I det jag för timmar glömde Med skratt För att livets alla svängar Gör så vi inte hänger med Vi klänger fast så hårt vi kan vid det som för oss framåt. Ibland vill vi bara stanna upp Och komma ihåg det Som får oss att vilja fortsätta. Efter alla år Av letande Finns vi här, tillsammans, hand i hand Och vi leder varandra framåt I vår egen takt. De kan åka före De kan titta bak på oss Men vi vet Att när vi kommer fram Är vi så mycket rikare. Med vår vänskap, är jag så mycket rikare.
Annons