March
Show more 
Friday 1 August 2008 photo 20/42
|
7 Maj Nästa dag | Föregående dag <span style="display: none; float: right;"> Nominera Flytta / Radera bild 2008 2007 2006 2005 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Flytta Radera Lägg till i album Lägg i album Stäng Ändra text
Det började med att hon satt på sitt rum, hon målade en teckning till sin pappa.
Det var en blomma hon målade. Hon öppnade dörren från sitt rum och skulle gå ner och lämna teckningen.
Hon hörde att hennes mamma och pappa bråkade, hennes mamma skrek, flickan blev ledsen, hon förstod att det var hennes pappa gjorde nått mot hennes mamma. Flickan fortsatte gå ner lite för trappan.
Hon såg sin mamma vara blodig liggande på marken.
"Pappa, jag har målat en teckning till dig" sa flickan.
"stick härifrån, jag vill inte ha dig." sa pappan, tårarna strömmade ner från flickans kinder.
Hon tappade teckningen.
Hon bara satte sig ner på golvet. Hon kunde knappt andas.
Hennes pappa började gå mot henne, han spottade henne i ansiktet.
" Du var ett misstag, det hade vart bättre om du hade dött när du var liten." sa hennes pappa.
Hon sprang upp på sitt rum, hennes pappa började springa efter, hon hoppade ut genom fönstret och gömde sig i en buske. Hon såg att hennes pappa gick runt och letade efter henne i trädgården.
Hon blundade, sen tittade hon lite, hennes pappa var borta.
Tårarna fortsatte strömma ner.
Men då !
Nån drog ut henne ur busken bakifrån.
Hon såg hennes pappas ansikte,
han såg jättearg ut.
"Nej pappa, jag älskar ju dig, gör mig inte illa."
viskade flickan samtidigt som hon grät.
Hennes pappan tittade henne djupt in i ögonen, han ställde sig upp.
Flickan låg kvar på marken. Hon kunde inte röra sig.
Hon la huvudet åt sidan, då såg hon hennes pappa komma mot henne, med något i famnen.
Det var något stort, grått. När han kom närmare förstog flickan vad det var.
Men hon ville inte tro det, men hon visste.
Hon visste att det var en sten.
Hon såg hennes pappas ansikte. Sen blev allt svart.
Den dagen dog flickan.
Ser du någonsin en man hålla något stort i famnen, spring, spring fort.
Skicka vidare detta, då kommer du inte ha några problem med "stenmannen" .
Men om du struntar i detta, kommer du dö. Antingen av flickan, som sitter på din sängkant och stirrar på dig med sina tårfyllda ögon och strypa dig. eller av hennes pappa som förföljer dig. Med något i famnen, Ditt val. Men gör inte som den lilla flickan. du kan inte gömma dig för han
Det var en blomma hon målade. Hon öppnade dörren från sitt rum och skulle gå ner och lämna teckningen.
Hon hörde att hennes mamma och pappa bråkade, hennes mamma skrek, flickan blev ledsen, hon förstod att det var hennes pappa gjorde nått mot hennes mamma. Flickan fortsatte gå ner lite för trappan.
Hon såg sin mamma vara blodig liggande på marken.
"Pappa, jag har målat en teckning till dig" sa flickan.
"stick härifrån, jag vill inte ha dig." sa pappan, tårarna strömmade ner från flickans kinder.
Hon tappade teckningen.
Hon bara satte sig ner på golvet. Hon kunde knappt andas.
Hennes pappa började gå mot henne, han spottade henne i ansiktet.
" Du var ett misstag, det hade vart bättre om du hade dött när du var liten." sa hennes pappa.
Hon sprang upp på sitt rum, hennes pappa började springa efter, hon hoppade ut genom fönstret och gömde sig i en buske. Hon såg att hennes pappa gick runt och letade efter henne i trädgården.
Hon blundade, sen tittade hon lite, hennes pappa var borta.
Tårarna fortsatte strömma ner.
Men då !
Nån drog ut henne ur busken bakifrån.
Hon såg hennes pappas ansikte,
han såg jättearg ut.
"Nej pappa, jag älskar ju dig, gör mig inte illa."
viskade flickan samtidigt som hon grät.
Hennes pappan tittade henne djupt in i ögonen, han ställde sig upp.
Flickan låg kvar på marken. Hon kunde inte röra sig.
Hon la huvudet åt sidan, då såg hon hennes pappa komma mot henne, med något i famnen.
Det var något stort, grått. När han kom närmare förstog flickan vad det var.
Men hon ville inte tro det, men hon visste.
Hon visste att det var en sten.
Hon såg hennes pappas ansikte. Sen blev allt svart.
Den dagen dog flickan.
Ser du någonsin en man hålla något stort i famnen, spring, spring fort.
Skicka vidare detta, då kommer du inte ha några problem med "stenmannen" .
Men om du struntar i detta, kommer du dö. Antingen av flickan, som sitter på din sängkant och stirrar på dig med sina tårfyllda ögon och strypa dig. eller av hennes pappa som förföljer dig. Med något i famnen, Ditt val. Men gör inte som den lilla flickan. du kan inte gömma dig för han
Visa toppen
Show footer