April
Sunday 18 May 2008 photo 1/4
|
Idag den 18:e är det på dagen 4 år sedan vi tillsammans fick det fruktansvärda beskedet.......att Du, Simon, inte skulle överleva din kamp mot cancern. Det var fuktansvärt att se din ilska....du ville ju inget annat än att leva,du hade ju nyss fyllt 12.
Vår panik när vi insåg att detta var faktiskt sant,din systers å pappas krampartade gråt och hur vi försökte förstå det obegripliga..........det känns som i går och klumpen i magen finns där återigen.
Vi fick tre helt underbara sommarmånader tillsammans. Du tog verkligen ut allt av livet och vi hade trots allt så kul. Vi gjorde ju bara roliga saker. Kan nästan beskriva dessa månader som "kvalitetstid" även om vi varje dag levde med vetskapen om att detta kommer snart att ta slut.....vi visste bara inte när.
I mitten på Juli kunde vi se att dina krafter började tryta men du höll skenet uppe å klagade aldrig....vi skulle ju på semester till Gotland. Efter denna semestertripp orkade du vara hemma ett dygn å sedan sa du att du ville till sjukhuset, du hade ju så ont å jobbigt att andas. Vi kom aldrig hem igen....tre veckor senare gav du upp din kamp.
Simon jag älskar dig för alltid....mitt hjärta gör så ont.
Pussar å kramar i miljoner till min lilla "goknul"
Vår panik när vi insåg att detta var faktiskt sant,din systers å pappas krampartade gråt och hur vi försökte förstå det obegripliga..........det känns som i går och klumpen i magen finns där återigen.
Visa toppen
Show footer