6 August 2012
Jag fortsatte gå och försökte hålla irritationen inom mig. Hon kanske skulle gå om jag bara ignorerade henne. - Hallå, vänta!
- Va? Nej, tro inte att du kan komma och bo hos mig bara för att jag rädda dig. Jag vill inte ha någon fler i mitt hus! Hon tittade sårat på mig. Jag himlade med ögonen och gick iväg. - Vänt
- Men vad.. Hon stod och tittade mot skogen och höll för munnen. Jag fattade inte vad hon kollade på, men sen såg jag det också. En grön liten dinosaurie, några få meter ifrån oss.
- Snälla, jag klarar mig inte här själv! Bara över en natt, sen ger jag mig av. *Suck* - Jaja, du ska vara borta innan gryningen. - Ja! :D Tack! - Följ med mig. Fort.
- Oh, gud vad fint! Hon granskade hela mitt hem och var så himla imponerad. Jag själv tycker inte att det är så fint.
- Vad gjorde du ute i skogen? Du borde ju veta bättre om du bor här? Hennes glada min försvann. Hon svarade aldrig, och jag började bli otålig. - Jag vet faktiskt inte själv, jag vaknade upp b
Senare pÃ¥ kvällen kom min kompis, Bruce hem till mig. - Jag sÃ¥g en dinosaurie idag, förresten. -Vad i? Dom mÃ¥ste utrotas. Han knöt näven lite lätt. - Haha, ja men jag tror inte det gÃ¥r pÃ
- Räddade en tjej idag också, från två vargar. - Haha va? Du, rädda? Skulle knappast tro det. - Jo det är säkert. Hon ligger och sover på min säng.
- Hon ser bekant ut. Som om jag har sett henne förut. - Var isåfall? För hon minns då inget sen tidigare. - Vet ej, har bara en känsla av det.
[ Jeanette's perspektiv ] Hm, vart är jag någonstans? Jag reste mig upp från den mjuka sängen och tittade mig omkring.
Oj oj, bäst jag skyndar mig här ifrån. Jag sprang ut ur huset och visste inte vart jag skulle ta vägen.
[ Lukas perspektiv ] *Gäsp*. Hatar att ligga och sova på denna soffa. Oskön och hård. Blä. Undra om hon har stuckit..
Tur det hade hon gjort. Igår var väl antagligen sista gången jag såg henne. Undra vart hon ger sig av nu? Även om jag tyckte hon var jobbig och klängande, så kände jag en viss oro. Detta var v
Den kastade mig mot marken. Det var nära ett stup. Den flög rakt emot mig. Nu, nu skulle jag dö. Jag hade ingen chans mot den.
Precis som den skulle hugga efter mig kom något flygandes. En pil? Jätte fågeln kraxade till och försvann direkt.
Jeanette sprang till mig och slog sig ner bredvid mig. - Hur gick det? - Bra. - Nej få se. Jag blödde på knäet. - Aoch.. Kom, vi går hem till dig och tvättar av såret.
- Är du säker på att det gick bra med huvudet? Du var väldigt nära ett stup.. - Jaa jag vet.. men det gick bra. Hon var ganska tjatig, men på något sätt var det skönt att någon brydde sig
- Wooho, det är ju jättebra Bruce! Jeanette vart överlycklig. Jag vart också glad, men orkade inte hurra och sånt.
- Kom, vi går och firar! - Firar? Jeanette tittade konstigt på oss. - Hehe, vi bruka göra det så fort vi fått bort en. :P
- Gud vad fint det är här alltså! - Mm, visst är det. - Synd bara att det finns så mycket farliga djur här.
Jeanette reste sig upp och började hoppa runt och vifta med armarna. - Jag känner mig så himla fri! Äntligen.
Jag himlade med ögonen. - Vadå fri? - Jag vet inte, jag har en känsla att jag har varit instängd någonstans.. På nåt hemskt ställe.
Direct link:
http://dayviews.com/simshistory/2012/8/6/