1 September 2012
Jag vände mig om sakta och där stod min fiende. Som hade tillfånga tagit mig till hans slott. Han blinkade åt mig och flinade elakt. Jag himlade med ögonen och suckade.
- Vad vill du, Timothy? - Jag tänker stoppa dig en för alla nu. Du ska inte få komma undan nu. För dina små skogsvänner är upptagna med sitt och du har antagligen inte listat ut hur du ska anv
- Ska du slåss med mig ensam denna gång du också? Eller vart är din löjliga vän Lewis? - Ha! Den fjanten dumpade jag när du smet. Han är inget att lita på den skurken. Haha, skurk ska han s
Han tog några steg mot mig och jag fick en plan. Hoppas han är lättlurad. - Ah! En dinosaurie bakom dig! Jag höll andan och hoppades att han skulle titta bak. Och det gjorde han! - Va..?
- Hallå där! Man lurar aldrig mig! - Men nu gjorde jag det. Jag sprang nedför berget och när jag tittade bak var han en lång bit bakom mig. Yes!
Det blixtrade till på marken framför mig och fram kom Timothy. Men va, hur, när va? o.o Kan han teleportera sig?
Jag tvär stannade framför honom. - Du kan inte kommer undan mig, Jeanette. Iallafall inte utan dina krafter. Erkänn det. - Nu är du still så går det fort!
Innan jag visste ordet av det hoppade han på mig och drog ner mig på marken och slog mig. Slagen gjorde inte ont.
Han tog övertaget och jag kände att jag snart inte orkade mer. Men jag fick övertaget och slog till honom så han landade på marken.
Jag backade några steg och riktade händerna mot honom. Ur mina händer flög en eldboll mot honom. Den träffade honom och han flög till marken.
Jag samlade mig krafter och blundade ett tag. En ekorre tjattrade i ett träd och jag tittade upp. Men det var ingen ekorre. När jag såg vad det var började jag fnissa. Och tillslut gapskratta.
Där nere på marken stod Timothy, fast 5 gånger mindre. - Hello, vad skrattar du åt?! Förvandla genast tillbaka mig! Hans röst som brukade vara så mörk och nu var den ljus som en ekorre.
(Ignorera att pilbågen är i handen också..) Jag lyfte upp honom och höll han i mina händer. - Hör du dåligt eller?! Gör mig stor igen! Jag ignorerade honom och tog fram en liten burk ur min
Jag tittade upp mot det höga berget och suckade. Nu måste jag klättra upp dig ännu en gång. Men vad gör man inte för att rädda ett liv. När jag äntligen var upp trodde jag aldrig att jag sku
Men jag kom ihåg att det skulle vara blå. Och när jag gick runt blomhögen så skymtade det lite blått vid kanten! Ja, där är den! :D
Klockan var sent på kvällen innan jag kom hem. Jag rusade in genom dörren och slängde av mig pilbågen och pilarna. - Bruce!
Från köket kom Bruce springandes och såg glad men samtidigt orolig ut. - Bra Jeanette! Har du blomman? - Ja, hur mycket tid har vi på oss? - Jadu, du har gjort det snabbt och bra. 2 dagar på o
2 dagar kvar!? Oj, jag har varit snabb. - Lukas kom hit! Bruce visslade på honom och han sprang in till vardagsrummet. Han hoppade framför benen på mig och skällde. - Tur att du kom tidigt, han
Bruce vände sig om och höll för ögonen medan jag inte kunde undgå för att de vad som skulle hända. I bästa fall kunde han bli normal igen och i värsta fall kunde han bli något ännu värre.
Direct link:
http://dayviews.com/simshistory/2012/9/1/