september
torsdag 30 augusti 2012 bild 1/1
|
Idag har det gått ett helt år sen...
Känns konstigt att det redan har gått ett år sen, då minnena fortfarande är så starka. Jag minns hur det var att ligga där i diket och kippa efter andan, jag minns när jag låg i ambulansen och skakade, hur det var när dom skjutsade in mig i ambulanshelikoptern. Jag förstod inte själv vad som hade hänt..
Ja, alla dom minnena och mycket mer finns fortfarande kvar framför min näthinna. Tankarna på det gör mig både upprörd och ledsen och jag förstår fortfarande inte att det har hänt. Det är bara bilderna och mina minnen som bevittnar det för mig att det hela är sant. En hemsk upplevelse som kommer till liv åter och åter igen i mina tankar..
Det är svårt att åka till sthlm då jag alltid passerar denna plats och alla minnen bara väller upp.
Jag har bearbetat allt så gott jag kan, men det kommer aldrig att försvinna ifrån mig helt!
För mig känns händelsen overklig som att den aldrig har ägt rum. Men så fort jag tittar på bilderna så vet jag den bistra sanningen, det är sant!..
Idag mår jag hyfsat bra efter det stora traumat. Har dock fortfarande ont i min högra fot och i korsbenet i ryggen och även andra små saker, men dom håller jag för mig själv.
Så fysiskt mår jag vel ok iaf, det är värre psykiskt. Jag är en person som har svårt att prata om sånt här så jag bär mycket känslor och så inom mig som egentligen borde komma ut, men det tar emot för mycket att berätta..
För er som inte minns eller vet vad som hände då.. klicka på länkarna.
http://dayviews.com/sipa/495541252/
http://dayviews.com/sipa/495705022/
Ja, alla dom minnena och mycket mer finns fortfarande kvar framför min näthinna. Tankarna på det gör mig både upprörd och ledsen och jag förstår fortfarande inte att det har hänt. Det är bara bilderna och mina minnen som bevittnar det för mig att det hela är sant. En hemsk upplevelse som kommer till liv åter och åter igen i mina tankar..
Det är svårt att åka till sthlm då jag alltid passerar denna plats och alla minnen bara väller upp.
Jag har bearbetat allt så gott jag kan, men det kommer aldrig att försvinna ifrån mig helt!
För mig känns händelsen overklig som att den aldrig har ägt rum. Men så fort jag tittar på bilderna så vet jag den bistra sanningen, det är sant!..
Idag mår jag hyfsat bra efter det stora traumat. Har dock fortfarande ont i min högra fot och i korsbenet i ryggen och även andra små saker, men dom håller jag för mig själv.
Så fysiskt mår jag vel ok iaf, det är värre psykiskt. Jag är en person som har svårt att prata om sånt här så jag bär mycket känslor och så inom mig som egentligen borde komma ut, men det tar emot för mycket att berätta..
För er som inte minns eller vet vad som hände då.. klicka på länkarna.
http://dayviews.com/sipa/495541252/
http://dayviews.com/sipa/495705022/
Annons
Anonym
fre 31 aug 2012 22:37
vet inte vad jag ska säga men du vet ju var jag finns och du hade verkligen en skydds ängel hos dig <3
Anonym
fre 31 aug 2012 19:06
Assa vad hände
Sipa
fre 31 aug 2012 11:23
Jo jag går till en kurator varannan vecka och pratar, så det känns skönt.
Saffran
fre 31 aug 2012 00:50
Om du ej kan prata om det så testa skriv blogg om dina känslor ang detta.
Sipa
fre 31 aug 2012 11:17
Jo har funderat på det, men då måste jag ha tre bloggar och det känns bara jobbigt.
Rebecca Gustavsson
fre 31 aug 2012 19:15
Förlåt att jag skriver här! Men varför måste du ha tre bloggar för? :)
Sipa
fre 31 aug 2012 19:26
Har två just nu, en som är min fotoblogg och den andra skriver jag om min skolios.
Och jag vill inte skriva så privata saker på någon av dom bloggarna. Alltså måste jag starta en tredje.
Och jag vill inte skriva så privata saker på någon av dom bloggarna. Alltså måste jag starta en tredje.
17 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/sipa/509124593/
Visa toppen
Visa sidfoten