May
Friday 15 February 2008 photo 3/11
|
Jag försöker att glömma, skärpa mig och sluta drömma. Jag tror inte du förstår, hur det känns för mig när du bara går. Lämnar mig där vilsen och rädd, i väntan på att bli sedd. Du lärde mig mycket och hjälpte mig ofta, du fanns där som en värmande kofta. Du fick mig att se det fina i livet, att man inte kan ta allt för givet. Du fanns där i skratt och i gråt, med en tröstande axel jag kunde göra våt. Du fick mig att öppna ögonen och se, och fick mig ofta att skratta och le. Jag vill tacka för de du mig gett, För att du fick det svåra lätt. Jag hoppas fortförande på att vakna, för jag vill inte tillbringa livet åt att sakna.
Annons
Visa toppen
Show footer