Friday 18 May 2012 photo 1/1
|
Förbjuden kärlek.
Jag är inte helt säker på att den passar helt 100 till temat, men på något vis gör den det ändå liksom.
Och eftersom jag är ny i gruppen passar jag på att säga HEJ samtidigt :3
Gruset knastrar under mina röda Converse när jag går på vägen upp mot ditt hus. Mitt hjärta rusar och ett leende fyller mitt ansikte när jag tänker på att jag snart ska få träffa dig igen. Varje morgon i 8 år har jag gått upp för den här grusgången för att få möta dig.
Som vanligt knackar jag på och väntar på att du ska öppna dörren, komma ut och ge mig en varm kyss som du alltid gör. Men det var inte du som öppnade, det var din mamma. Hon kollade på mig och suckade
"Ellinor... Jag har ju sagt åt dig att du inte får komma hit något mer. Han kommer inte tillbaka, du måste inse det"
"Va? Varför inte?" frågade jag chockat "han är ju alltid här"
"Ellinor, William dog för ett år sedan. Du måste sluta komma hit, han är borta. Föralltid"
Jag drog chockat efter andan när minnena kom tillbaka. Hur vi hade sprungit över vägen till skolan, ljudet av den tutande bilden, kraschen och dig liggandes i en pöl av blod. Hur jag försökte få liv i dig igen, men du var redan borta. Jag tog ett stapplande steg bakåt innan jag föll hop, skakandes, skrikandes, gråtandes. Gruset skar in i händerna, de gamla såren öppnades igen och blodet började sippra ut. Hur kunde jag glömma bort det?
"Ellinor, gå hem nu." Det var din mamma. Jag kollade upp på henne, hon stod där med en likgiltig min innan hon gick in i huset igen och stängde dörren efter sig. Sakta reste jag mig, torkade tårarna, strök av blodet på mina byxor och gick bort ifrån ditt hus, bort från alla minnen.
Gruset knastrar under mina röda Converse när jag går på vägen upp mot ditt hus. Mitt hjärta rusar och ett leende fyller mitt ansikte när jag tänker på att jag snart ska få träffa dig igen.
Jag försöker,
jag glömmer,
och jag försöker igen.
Vem vet, en dag kanske du kommer ut genom den dörren för att möta mig. Då kommer jag att stå där, med mina röda Converse och ett leende på läpparna, lyckligt omedveten om att du någonsin varit borta.
Annons
Comment the photo
Lisappe
Sat 19 May 2012 22:05
Du, min vän, skriver underbart.
Den här korta lilla snutten har så mycket känsla i sig.
docksåärdethärnågotsomjagtyckerattjagserväldigtmycketavgrr
Röstar på dig! :3
Den här korta lilla snutten har så mycket känsla i sig.
docksåärdethärnågotsomjagtyckerattjagserväldigtmycketavgrr
Röstar på dig! :3
Precis i tid, tänkte avsluta tävlingen nu. ^^
Men jag ger medlemmarna en sista dag så att de ska kunna rösta även på ditt bidrag. :)
Lycka till! ^^
Men jag ger medlemmarna en sista dag så att de ska kunna rösta även på ditt bidrag. :)
Lycka till! ^^
Linntheamazing
Fri 18 May 2012 21:02
Haha, jag förstod att jag var i sista sekunden ^^
Äsch, jag vinner inte ändå så det spelar nog ingen större roll :)
Äsch, jag vinner inte ändå så det spelar nog ingen större roll :)
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/skriva/505465100/