Tuesday 4 June 2013 photo 1/1
|
Sådär trött som aldrig förr
Så att ögonlocken vill falla ner
Gravitationskraften drar i dem
Och hela jag vill falla, nu
Trött in i minsta ven och kärl
Så att hjärnan inte kan tänka klart
Ser knappt vart jag går
Snart trillar jag ihop, nu
Långsamma andetag
Ett suddigt ljussken, plötsligt
Ett mörker som omsluter mig
Och en värld som försvinner, nu. att just som man trodde livet var snällt i mot en så kom bombslaget som ett brev på posten inte konstigt att man faller i ett djupt hål..sen att orka ta sig upp igen är inte det lättaste så i alla lägen tror jag fortfarande att döden skulle vara det skönaste..att bara få vara och inga tankar ha int ekänns skuld inte bli kränkt och trampad på...i evigehet Amen ...............
Annons
Camera info
Camera EX-Z370
Focal length 5 mm
Aperture f/3.2
Shutter 1/60 s
ISO 200