Sunday 27 May 2012 photo 1/1
|
jag kan aldrig glömma saker som har hänt, som gör mig till en annan person när jag vill vara mig själv.
borde inte jag må bra just nu? jag menar, min familj är helt underbar, och så har vi mina underbara vänner också! som min absolut bästavän Savannah Persson. tro mut! man kan inte ha en bättre vän än henne! och jag har världens mest underbaraste pojkvän. en sådan kärlek som annat folk påstår att det bara existerade i filmer och i annat folks fantasi. det trodde faktiskt jag med, tills jag hittade min kärlek. tills jsg hittade min underbart vackra Hugo Runberg.
saken är den att jag gör inte det. jag mår inte bra. jag antar att det är någon som sitter kvar sedan allt som har hänt, eller? för det har ju hänt mycket. fööööööör mycket. men vet ni vad? jag klarade det.
och jag vet att mera saker kommer att hända i framtid. jag vet att jag har en tuff framtid framför mig.
och nu låter det som om jag aldrig mår bra. och att varken min familj, mina vänner, eller min pojkvän får mig att må bra. men det kan ingen påstå, för det är en lögn. personerna i mitt liv är helt underbara, och jag tackar er alla för att ni var och en är en otrolig livsglöd för mig!
tack!
det är bara jag.. som sagt, bara jag som inte riktigt har läkt mina sår riktigt än. om jag nu någonsin kommer att göra det.
jag försöker iallafall, och jag vet att jag är stark nog att klara av allt som nu kommer att ske.
jag menar, varför ge upp när jag har kommit så långt?
tss, aldrig säger jag bara!
snälla, missuppfattat nu ingenting av det som jag skrev. för jag menar inget illa till någon eller något. det är bara jag som är förvirrad.
- till er som läser!
borde inte jag må bra just nu? jag menar, min familj är helt underbar, och så har vi mina underbara vänner också! som min absolut bästavän Savannah Persson. tro mut! man kan inte ha en bättre vän än henne! och jag har världens mest underbaraste pojkvän. en sådan kärlek som annat folk påstår att det bara existerade i filmer och i annat folks fantasi. det trodde faktiskt jag med, tills jag hittade min kärlek. tills jsg hittade min underbart vackra Hugo Runberg.
saken är den att jag gör inte det. jag mår inte bra. jag antar att det är någon som sitter kvar sedan allt som har hänt, eller? för det har ju hänt mycket. fööööööör mycket. men vet ni vad? jag klarade det.
och jag vet att mera saker kommer att hända i framtid. jag vet att jag har en tuff framtid framför mig.
och nu låter det som om jag aldrig mår bra. och att varken min familj, mina vänner, eller min pojkvän får mig att må bra. men det kan ingen påstå, för det är en lögn. personerna i mitt liv är helt underbara, och jag tackar er alla för att ni var och en är en otrolig livsglöd för mig!
tack!
det är bara jag.. som sagt, bara jag som inte riktigt har läkt mina sår riktigt än. om jag nu någonsin kommer att göra det.
jag försöker iallafall, och jag vet att jag är stark nog att klara av allt som nu kommer att ske.
jag menar, varför ge upp när jag har kommit så långt?
tss, aldrig säger jag bara!
snälla, missuppfattat nu ingenting av det som jag skrev. för jag menar inget illa till någon eller något. det är bara jag som är förvirrad.
- till er som läser!