Sunday 31 January 2010 photo 11/12
|
Jag skrev denna texten själv.
Du tittar på mig.
Jag tittar på dig.
Du säger att jag är ingenting värt.
Jag tittar på henne.
Hon kollar ner i marken.
Jag kollar på henne hela tiden.
Hon frågar vad jag tittar på.
Jag fortsätter titta lite, sedan tittar jag ner i marken.
Hon säger dumma saker till mig.
Dumma saker som får mig att inte vilja leva mer.
Jag får tåårar i ögonen...
hon tittar på mig och tar mig på axlen.
Jag skriker, rör mig inte.
Hon vänder sig om för att gå.
Jag tittar på henne, känner hur en tår sakta tränger sig igenom.
Jag faller ner på knäna.
Hon vänder sig om, men fortsätter gå.
Jag reser mig upp.
Men det e svårt.
Jag går sakta hemåt.
där framme är några killar.
Jag skiter i dom.
Dom skriker både det ena och det andra till mig.
Jag bortsätter gå, låtsas att jag inte hör.
Dom går efter mig.
jag blir allt räddare och räddare.
försöker ringa min mamma.
men mobilen är död.
den ena killen går upp brevid mig.
han knuffar mig.
knuffar mig så hårt att jag ramlade.
han skriker, mig iggar du inte, hör du det ?
Jag skriker att han ska gå och dö.
Han smäller till mig hårt.
så hårt att jag svimmar av.
dagen efter, vaknade jag med sprängandes huvudvärk.
mina byxer va nerdragna.
jag visste att jag hade blivit våldtagen.
Han misshandlade mig grovt.
Han sparkade mig i magen minst 4 gånger.
jag kved och grät mycket.
jag minns inte så mycket mer.
Jag går hem.
Mamma undrar var jag har varit.
Hon ser att jag inte är OKEJ.
Hon frågar vad som har hänt.
Jag svarar inte, jag går in på mitt rum.
och somnar, dagen efter hittar min mamma mig död.
Jag hade gråtit ihjäl mig.
Jag hade skrivit en lapp.
det stod.
Kära mamma.
Va inte ledsen, jag är glad nu, jag mådde inte bra och ville inte leva, jag vill att du går till min "bästavän" och berättar att jag inte längre finns.
Jag älskar dig.
Från Mig.
Hennes mamma får panik, ringer hennes bästavän.
En vecka efter är det begravning.
Hennes bästavän står vid kistan.
Pussar på en ros.
och lägger den sedan på kistan.
innan hon gåt, säger hon : Jag älskar dig, förlåt.
Du tittar på mig.
Jag tittar på dig.
Du säger att jag är ingenting värt.
Jag tittar på henne.
Hon kollar ner i marken.
Jag kollar på henne hela tiden.
Hon frågar vad jag tittar på.
Jag fortsätter titta lite, sedan tittar jag ner i marken.
Hon säger dumma saker till mig.
Dumma saker som får mig att inte vilja leva mer.
Jag får tåårar i ögonen...
hon tittar på mig och tar mig på axlen.
Jag skriker, rör mig inte.
Hon vänder sig om för att gå.
Jag tittar på henne, känner hur en tår sakta tränger sig igenom.
Jag faller ner på knäna.
Hon vänder sig om, men fortsätter gå.
Jag reser mig upp.
Men det e svårt.
Jag går sakta hemåt.
där framme är några killar.
Jag skiter i dom.
Dom skriker både det ena och det andra till mig.
Jag bortsätter gå, låtsas att jag inte hör.
Dom går efter mig.
jag blir allt räddare och räddare.
försöker ringa min mamma.
men mobilen är död.
den ena killen går upp brevid mig.
han knuffar mig.
knuffar mig så hårt att jag ramlade.
han skriker, mig iggar du inte, hör du det ?
Jag skriker att han ska gå och dö.
Han smäller till mig hårt.
så hårt att jag svimmar av.
dagen efter, vaknade jag med sprängandes huvudvärk.
mina byxer va nerdragna.
jag visste att jag hade blivit våldtagen.
Han misshandlade mig grovt.
Han sparkade mig i magen minst 4 gånger.
jag kved och grät mycket.
jag minns inte så mycket mer.
Jag går hem.
Mamma undrar var jag har varit.
Hon ser att jag inte är OKEJ.
Hon frågar vad som har hänt.
Jag svarar inte, jag går in på mitt rum.
och somnar, dagen efter hittar min mamma mig död.
Jag hade gråtit ihjäl mig.
Jag hade skrivit en lapp.
det stod.
Kära mamma.
Va inte ledsen, jag är glad nu, jag mådde inte bra och ville inte leva, jag vill att du går till min "bästavän" och berättar att jag inte längre finns.
Jag älskar dig.
Från Mig.
Hennes mamma får panik, ringer hennes bästavän.
En vecka efter är det begravning.
Hennes bästavän står vid kistan.
Pussar på en ros.
och lägger den sedan på kistan.
innan hon gåt, säger hon : Jag älskar dig, förlåt.