Monday 14 April 2008 photo 2/3
|
Om ni har en stund över, så orka gärna läsa!
Jag är inte sjuk, inte sjuk
Jag är inte sjuk, inte sjuk
Jag är bara trött
Så oändligt trött
Men jag är inte sjuk, inte sjuk
Han kom som en sommarvind
Och älskogsleken var blind
Han gav mig ett barn
sen gav han sig av
Jag var ung, jag förstod ingenting
Han ville bara va fri
Och leva sitt eget liv
Men skammen var min
Och den brände min kind
Och jag orkade inte stanna kvar
Så jag for med mitt barn från mitt hem
Ja, vi flydde till storstaden
Till gator och torg
Till buller och stoj
Till bilar, neonljus och betong
Men jag fick inget arbete
Så vi satt i vår lägenhet
I förorten
I ensamheten
En tvåa på sjunde våningen
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk
Nej, jag blev inte sjuk, inte sjuk
Jag blev bara trött
Så oändligt trött
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk
Och dagarna kom och försvann
De liknade alla varann
Och jag blev som ett djur
Jag gick runt i min bur
Och jag pratade inte med nån ann'
Så grep ångesten om min hals
Och handen om hjärtat var kall
Så jag levde i skräck
Ett halvår i sträck
Och jag grät mig till sömns varje natt
Sen började jag dricka vin
För att orka känna mig fin
För att våga gå ut
För att inte ta slut
För att ta mig ur apatin
För jag fruktade för mitt förstånd
Jag ville ju bara va igång
Jag bönade och bad om en plats för min flicka
Men barnhemskön den var för lång
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk
Nej, jag blev inte sjuk, inte sjuk
Jag blev bara trött
Så oändligt trött
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk
Så levde vi vind för våg
Tills den fjärde vintern blev vår
Sen, en dag i april, då stannade världen till
När barnavårdnämnden knackade på
Det var de som bodde bredvid
Som låtit hämta dem hit
De rodnade, de sade
Att det var för min flicka
Så de visste trots allt att vi fanns till
De tog min flicka ur min vård
Vi två, vi fick bara fyra år
Men jag hoppas, jag tror
Att när hon blir stor
Hon kommer förlåta och förstå
Att jag var aldrig sjuk, aldrig sjuk
Jag var aldrig sjuk, aldrig sjuk
Jag var så trött, så oändligt trött
Men de sade
Ni är sjuk, ni är sjuk
Så slockna min sista glöd
Jag trodde jag ville dö
Jag drev som ett rö
Ett virvlande frö
En spillra i stormande köl
Jag sökte mig hit och jag kom hem
Till den stora förståelsen
Här talar man mjukt
Här blir man snart sjuk
Här tror ingen på behandlingen
Här söver man ner ångesten
Här drogar man bort framtiden
Här är allting bra
Här finns inga krav
Man får sova sig in i himlen
De sade jag var sjuk, jag var sjuk
De sade jag var sjuk, jag var sjuk, sjuk, sjuk, sjuk
Men jag var så trött, så oändligt trött
Men de sade ni är sjuk, ni är sjuk
Annons