Friday 31 October 2008 photo 1/1
|
HALLOWEEN
Inatt kom snön.
När man tittade ut, så såg man de vita flingorna som sakta lade sig på gården utanför.
Jag har länge väntat på att snön skulle komma så jag blev riktigt glad.
Det var då jag fortfarande inte visste vilka nackdelar den förde med sig...
Klockan var runt ett-tiden på natten och det hade nyss blivit Halloween-afton.
Jag var riktigt trött efter filmen vi nyss hade sett så jag var på väg mot toaletten när det värsta som kunde ha hänt hände...
Någon dag tidigare, när jag stod i duschen, så kände jag mig iaktagen.
Jag vet vad jag såg - eller tyckte mig se. I en reflektion såg jag en man.
Jag stod blixtstilla i flera sekunder. Vågade inte röra mig. Vågade varken ta ett steg framåt eller ett steg bakåt, fötterna var som fastbrända i golvet.
När vattnet från duschen började kallna så lyckades jag ta mig ur min trans, jag gick ur duschen sedan lade jag mig och tittade på en rolig film.
Det har gått runt många historier i det här huset. Christoffers gammelfarfar sköt sig i källaren. Han var mycket duktig på trummor och flera gånger har familjen Sjögren hört hur någon har trummat nerifrån källaren..
Men så när jag gick där i natt, så tänkte jag inte på några spökhistorier, jag tänkte på hur glad jag var för att snön hade kommit. Så allt som hände kom som en chock.
Det var nattsvart ute och eftersom de bor på landet så finns det ingen utebelysning. Jag hade precis kommit in på toaletten, och låst in mig. I ögonvrån tyckte jag att jag såg någonting innanför duschens glasdörr så jag tittade dit lite hastigt och i samma ögonblick var det som om något släckte ljuset på toaletten. Jag såg ingenting. Även om det finns ett fönster på toaletten så släpptes det inte in något ljus.
Ni som känner mig vet förmodligen hur jävla mörkrädd jag är. Jag blundade det hårdaste jag kunde och började få svårt att andas. Jag kände hur paniken växte.
Desperat började jag söka efter lampknappen i mörkret, jag vet ju vart den sitter men det var precis som om den hade försvunnit.
Jag var i chocktillstånd.
När jag väl hittade lampknappen, och skulle tända igen så gick det inte.
Det kvittade hur mycket jag än tryckte så tändes inte lyset i taket.
Jag vågade inte titta. Pulsen ökade ju mer sekunderna gick.
Jag kände mig iaktagen i mörkret och tårarna började rinna.
Sedan kom känslan av att vara instängd, jag började rycka i toalettdörren. Som sagt var jag i chocktillstånd och insåg inte att jag hade låst dörren förrän jag hörde hur christoffer ropade innifrån rummet. Jag försökte låsa upp dörren men det var näst intill omöljigt eftersom jag skakade så om händerna. När jag tillslut hade lyckats låsa upp och slått upp ögonen märkte jag att hela huset var kolsvart.
Jag grät ohejdat hela natten efter att Christoffer hittade mig.
Han tände hela rummet med stearinljus och sa hela tiden lugnande saker.
Men jag har nog aldrig varit räddare.
Ni väljer själva vad ni vill tro på.
Det är inte första gången det har varit ett stömavbrott i underliga omständigheter i det här huset. Jag kommer ihåg en annan gång, från förra året, under tiden jag rökte.
Jag hade precis fimpat ciggen och gått innanför dörren när jag tycker att jag ser någon som står ute på sjön. Tidigare hade jag hört underliga skrik och steg utanför så jag blev rädd. Samma ögonblick som jag såg denhär skepnaden så släcktes hela huset.
Givetvis blev jag lika rädd då som jag blev i natt men vi lyckades ta oss igenom de och tände massa stearinljus även då.
Usch. Halloween är inget för mig. Det är kul att bli rädd när man är BEREDD på det, men inte annars. fyfan -.-
Jag kommer aldrig duscha ensam i det här huset mer.
Och som sagt så väljer ni att tro på vad ni vill tro på, en del kanske anser att jag talar sanning, medan andra bara tror att jag säger det här för att det är halloween och ett bra tillfälle att skrämmas på.
Aja, ha en bra halloween! Jag ska försöka ta mig till Ida. Puss<3
Inatt kom snön.
När man tittade ut, så såg man de vita flingorna som sakta lade sig på gården utanför.
Jag har länge väntat på att snön skulle komma så jag blev riktigt glad.
Det var då jag fortfarande inte visste vilka nackdelar den förde med sig...
Klockan var runt ett-tiden på natten och det hade nyss blivit Halloween-afton.
Jag var riktigt trött efter filmen vi nyss hade sett så jag var på väg mot toaletten när det värsta som kunde ha hänt hände...
Någon dag tidigare, när jag stod i duschen, så kände jag mig iaktagen.
Jag vet vad jag såg - eller tyckte mig se. I en reflektion såg jag en man.
Jag stod blixtstilla i flera sekunder. Vågade inte röra mig. Vågade varken ta ett steg framåt eller ett steg bakåt, fötterna var som fastbrända i golvet.
När vattnet från duschen började kallna så lyckades jag ta mig ur min trans, jag gick ur duschen sedan lade jag mig och tittade på en rolig film.
Det har gått runt många historier i det här huset. Christoffers gammelfarfar sköt sig i källaren. Han var mycket duktig på trummor och flera gånger har familjen Sjögren hört hur någon har trummat nerifrån källaren..
Men så när jag gick där i natt, så tänkte jag inte på några spökhistorier, jag tänkte på hur glad jag var för att snön hade kommit. Så allt som hände kom som en chock.
Det var nattsvart ute och eftersom de bor på landet så finns det ingen utebelysning. Jag hade precis kommit in på toaletten, och låst in mig. I ögonvrån tyckte jag att jag såg någonting innanför duschens glasdörr så jag tittade dit lite hastigt och i samma ögonblick var det som om något släckte ljuset på toaletten. Jag såg ingenting. Även om det finns ett fönster på toaletten så släpptes det inte in något ljus.
Ni som känner mig vet förmodligen hur jävla mörkrädd jag är. Jag blundade det hårdaste jag kunde och började få svårt att andas. Jag kände hur paniken växte.
Desperat började jag söka efter lampknappen i mörkret, jag vet ju vart den sitter men det var precis som om den hade försvunnit.
Jag var i chocktillstånd.
När jag väl hittade lampknappen, och skulle tända igen så gick det inte.
Det kvittade hur mycket jag än tryckte så tändes inte lyset i taket.
Jag vågade inte titta. Pulsen ökade ju mer sekunderna gick.
Jag kände mig iaktagen i mörkret och tårarna började rinna.
Sedan kom känslan av att vara instängd, jag började rycka i toalettdörren. Som sagt var jag i chocktillstånd och insåg inte att jag hade låst dörren förrän jag hörde hur christoffer ropade innifrån rummet. Jag försökte låsa upp dörren men det var näst intill omöljigt eftersom jag skakade så om händerna. När jag tillslut hade lyckats låsa upp och slått upp ögonen märkte jag att hela huset var kolsvart.
Jag grät ohejdat hela natten efter att Christoffer hittade mig.
Han tände hela rummet med stearinljus och sa hela tiden lugnande saker.
Men jag har nog aldrig varit räddare.
Ni väljer själva vad ni vill tro på.
Det är inte första gången det har varit ett stömavbrott i underliga omständigheter i det här huset. Jag kommer ihåg en annan gång, från förra året, under tiden jag rökte.
Jag hade precis fimpat ciggen och gått innanför dörren när jag tycker att jag ser någon som står ute på sjön. Tidigare hade jag hört underliga skrik och steg utanför så jag blev rädd. Samma ögonblick som jag såg denhär skepnaden så släcktes hela huset.
Givetvis blev jag lika rädd då som jag blev i natt men vi lyckades ta oss igenom de och tände massa stearinljus även då.
Usch. Halloween är inget för mig. Det är kul att bli rädd när man är BEREDD på det, men inte annars. fyfan -.-
Jag kommer aldrig duscha ensam i det här huset mer.
Och som sagt så väljer ni att tro på vad ni vill tro på, en del kanske anser att jag talar sanning, medan andra bara tror att jag säger det här för att det är halloween och ett bra tillfälle att skrämmas på.
Aja, ha en bra halloween! Jag ska försöka ta mig till Ida. Puss<3
Comment the photo
Älskar dejj sötis <3
Jag tror på dig becca, de är inte kul sånt där asså :(
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/snusebuuse/288227568/