Wednesday 7 November 2007 photo 3/3
|
En ung man står med sin kundvagn i en stormarknad och väntar på att få betala. Han har bara köpt några småsaker: deodorant, en burk ravioli och två par stumpor. Framför honnom i kön står en äldre kvinna med vagnen full med varor. Hon uppträder mycket egendomligt. Gång på gång vänder hon sig om och tittar sorgset på den unga mannen. Flera gånger suckar hon tungt. Han tycker det känns obehagligtoch vet inte vart han ska rikta blicken för att undvika kvinnan. När han tillslut ser åt hennes håll, säger hon: -Förlåt att jag tittar, men jag kan inte låta bli. Du är en fullständig avbild av min son, som dog för ett år sedan. Jag har tänkt på honnom dag och natt sen dess. Och nu är det som om han står framför mig igen. Den unge mannen kan inte hjälpa att han känner sig rörd. Kvinnan fortsätter: -Vet du att du skulle kunna göra mig mycket glad. Säg "Hej då, Mamma!" innan våra vägar skils. De orden har jag inte hört sen min son gick bort. Killen tänker i sitt stilla sinne att tanten nog är lite knäpp, me han lovar att göra som hon ber. När hon passerat kassanvänder hon sig om och vinkar och han ropar: - Hej då, Mamma! Kassörskan stämplar in hans varor och säger sedan: -Der blir 1488 kronor. Den unge mannen svarar att det måste vara ett misstag, han har ju bara handlat några småsaker. Då säger kassörskan att hans mamma sagt att sonen som kommer efter ska betala för henne.
Annons