Sunday 21 October 2007 photo 4/4
|
Jag sätter mig på bussen ensam längst bak Har vandrat efter dina fotspår hela dan Ingenting är likadant sen dagen du gick Och alla minnen dyker upp när jag möter din blick Regnet öser ner tankar jagar mina dagar Så hur ska jag klara mig i denna saga? Går inte glömma fy fan vad det är svårt Jag bränner upp minnena av dig emellanåt Och jag säger förlåt för jag vill inte va din vän Känner mer än så efter allt som har hänt Och jag har bränt mina chanser hos dig Jag drömde om att ta mitt liv tro det eller ej men ingen ser mig fast livet står i lågor Frågor utav svar har satt mig i plågor Du var den enda men stunder är förbi Försöker inte tänka men det är svårt att låta bli När vi inte längre är två i denna värld Ja vi blev ingenting och bara sakta gled isär Så var du än är och var du än går Lyssna för mina känslor dom består för dig Vad du än nu gör,var du än går,jag kommer alltid finnas för dig. Hoppas att du hör, att du förstår, jag kommer alltid att finnas för dig. Jag gav dig allting jag kunde men du vände ryggen till Sorgen tränger djupare och ingenting är som jag vill Ser min spegelbild blänker i en vattenpöl Vill bara fly och bosätta mig på en öde ö Livet går vidare men det jag känner är så plågsamt Tiden läker inga sår dagarna går långsamt Men som jag sa det är svårt för mig och glömma Nyckeln till mitt hjärta det var du i mina drömmar Tanken ömmar om dig med någon annan Säg mig kommer saker bli detsamma Sen mitt hjärta brann och elden spred sig Själen blev till aska så lätt tog hon ner sig Men jag ber dig och hoppas att du minns All den kärlek jag gav dig som fortfarande finns Sorger tränger på du är den ända jag har För dig är allting över men för mig finns du kvar
Annons
Directlink:
http://dayviews.com/sofiemansson/109476491/