January
4 February 2007
fan vad jag saknar dig
och jag försöker fotfarande finna någonting logiskt i det som hände, även fast jag vet att det är omöjligt
och du säger att saknad kan man lära sig att leva med
du kom med den brasilianska solen i ditt leende och jag tror att jag aldrig, aldrig kommer att sluta älska dig för den du var.
det finns inga ord för det tomrum, det hål du l&a
och jag hoppas så att du kan se oss hur vi trevar och letar i för förtvivlan, efter ett svar på en gåta utan svar. det finns alldeles för många varför, men
Direct link:
http://dayviews.com/sofuckinggroovy/2007/2/4/
Visa toppen
Show footer