Saturday 24 July 2010 photo 7/61
|
Inatt sov jag i tält med förhoppningar om att frysa ihjäl mig. Jag misslyckades. Uppenbarligen.
Aldrig har jag varit så arg på mina vänner, så sviken och så ensam. Allt på samma gång.
Jag trodde vi var närmare än så, jag och mina vänner alltså, men istället kastades jag i soporna som ett gammalt äppelskrutt som bortglömt legat och möglat på rummet. Hah, ganska patetiskt hur jag klamrar mig fast vid det omöjliga, det uppenbara. Min brist är att jag ser igenom människor, jag ser vad dom vill och hur dom mår, jag förstår, även om jag aldrig varit i situationen förut. Problemet är att jag kan inte formulera mig i ord och då brister det. Bristen på koncentration är ju orsaken min medicin, men bristen på förståelse ligger hos mina "vänner".
Fan nu händer det igen, jag vet min åsikt, vad jag tänker men kan inte formulera i ord.... Äsch skit samma. Slut på skrivelsen.... Inlägget..... Orden..... texten.... stycket.... Hm varför anstränger jag mig?
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sat 24 Jul 2010 22:57
va har hänt? :(
solowarrior
Mon 26 Jul 2010 19:22
Ja de är helt sjukt, nog trodde man inte det.... Fast nu förstår jag uttrycket: I nöden testas vännen.....
8 comments on this photo