July
Show more 
Monday 16 August 2010 photo 34/61
|
Det är hemskt läskigt hur neråt jag kan bli ibland. Det bara kommerr utan förvarning, och känns som om det aldrig kommer bli bra igen.
Ser ingen som helst mening med livet just för tillfället. Känner mig.... Trött..................
Trött på lögner, trött på falsk omsorg, trött på att inte känna sig älskad.
Och för varje "neråt-säsong", blir varje "uppåt-säsong" svårare, det blir allt svårare att le och skratta, och glädje kan jag inte komma ihåg när jag hade sist.
Riktig glädje alltså, en sån där som värmer i bröstkorgen. Lycka.
När jag tänker efter tror jag aldrig att jag varit lycklig. Visst, man har varit glad för stunden, men inte mer.
Det känns som om någonting är trasigt. Någonting inuti mig. Man vet hur det kommer sluta. Allt känns värdelöst, meningslöst.
Som om man vet att man kommer drunkna om man hoppar i havet från en klippa, med tyngder av bly, men ändå kan man inte hindra sig, för man vill ju så hemskt gärna kunna simma som alla andra.
Det är någon annan som tittar tillbaka på mej i spegeln, det svär jag på.
Ensam. Ja, ensam. Kall känner jag mig.
Hur kan det vara så fint runtom mig när jag känner mig så grå?
Men ändå har jag fortfarande samma känsla kvar. Samma hål, samma svidande tomhet. Den där obeskrivliga känslan.
Som om jag sakta men säkert ruttnar inifrån. Ja, så känns det. Tillslut är det bara skalet kvar, som på ett gammal förfallet hus.
Det som skrämmer mig, är att ingen vill ha gamla förfallna hus.
Detta skrev jag för några månader sedan. Å känner likadant nu.
Jag tvekar på om det någonsin kommer bli bättre, vissa kanske inte är meningen att ska ha det bra? Ja så måste det vara.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Mon 16 Aug 2010 21:25
förstår dej precis... ska va jävligt för endel :/
solowarrior
Tue 17 Aug 2010 17:33
Ja verkligen, det värsta är att det blir svårare och svårare och komma ur :/
11 comments on this photo
Visa toppen
Show footer