November
Sunday 23 September 2012 photo 9/9
|
Min äckliga äckliga ätstörning (fått diagnoserad förra sommaren),
När jag har full kontroll över vad jag stoppar i mig, varenda kcal och tränar så är det lugnt. Men när jag mår dåligt så dämpar jag ångesten lätt med detta. Numera är dämpningen inte lika ofta, utan bara när jag mår riktigt riktigt dåligt, då tappar jag kontrollen och slänger i mig hur mycket mat som helst utan att tänka mig för. Men brukar resultera i att jag spyr numera. Sen minskar jag kcalintaget för kommande veckorna och tränar hårdare.
Jag försöker få hjälp, men sjukvården är åt helvete.
Hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED) är en så kallad restdiagnos i kategorin ätstörningar. De senaste årens forskning har visat att de problem som patientgruppen med BED presenterar är av sådan karaktär att en diagnos separat från BN är motiverad.
Hetsätningsstörning (BED), i likhet med bulimia nervosa, yttrar sig i återkommande perioder av hetsätning då patienten äter betydligt större mängder föda än vad som kan anses normalt och upplever sig samtidigt ha förlorat kontrollen över ätandet.
Skillnaden mellan BED och BN är att episoder av hetsätning vid BED inte åtföljs av olämpligt kompensatoriskt beteende (t ex. fasta, missbruk av laxermedel, urindrivande medel, självframkallad kräkning och/eller överdrivet motionerande). En annan skillnad är att utvecklingsbanan vid BED brukar vara lite annorlunda än BN. Vid BN brukar perioder av bantning nästa alltid föregå episoder av hetsätning, vilket inte alltid är fallet vid BED. Dessutom brukar en mycket klar majoritet av fallen vid BN vara normalviktiga, medan en ansenlig portion av patienter med BED är överviktiga eller har fetma. Vid BED brukar man inte heller, såsom det är vid BN, nästan alltid se en extrem relation mellan självkänsla och upplevelsen av vikt och figur. Detta per definition inte finns med i de diagnostiska kriterierna vid BED heller.
I likhet med BN är den drivande faktorn i BED ett starkt missnöje med vikt/figur, låg självkänsla och en rad andra psykosociala faktorer som leder till flera onda cirklar, t ex mellan bantning och överätning/hetsätning som tillsammans med oundvikliga biologiska mekanismer vidmakthåller störningen.
Diagnostiska kriterier för hetsätningsstörning (BED)enligt DSM-IV är:
A. Återkommande episoder av hetsätning. En hetsätningsepisod karakteriseras av följande två beskrivningar:
(1) personen äter under en av gränsad tid ( t e x inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständig
(2) personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t e x en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter)
B. Hetsätningsepisoden är associerad med tre (eller fler) av följande:
(1) äta mycket snabbare än normalt
(2) äta till man känner sig obehagligt mätt
(3) äta stora mängder mat när man inte känner sig fysiskt hungrig
(4) äta i ensamhet därför att man skäms för hur mycket man äter
(5) känna sig äcklig eller känna sig nere, känna mycket skuld efter överätning
C. Klart bekymmer eller upplevelsen av att vara olycklig pga hetsätning
D. Hetsätningen förekommer i genomsnitt minst 2 dagar i veckan under sex månader
E. Hetsätningen är inte relaterad till regelbunden användning av olämpliga kompensatoriska beteenden (t ex självframkallad kräkning, fasta, överdriven motion) och inträffar inte heller enbart under förloppet av anorexia nervosa eller bulimia nervosa.
Behandling
KBT i grupp för BED har visat på mycket goda resultat. Behandlingen syftar till normalisering av ätvanor och i likhet med behandlingen för BN arbetar man för att kartlägga faktorer som vidmakthåller störningen för att åstadkomma förändringar som syftar till tillfrisknande. Även interpersonell terapi har i ett par studier visat på lovande resultat i behandling av BED. För mer detaljerad beskrivning av KBT för BED se sidan om behandling .
Källa: www.psyk.uu.se/hemsidor/Ata.Ghaderi/hetsatningsstorning.html
Annons
hellstedt
Sun 23 Sep 2012 20:25
Du ska inte gå till sjukvården, genom den är de hopplöst att få hjälp. Gå till ungdomsmottagningen de har oftast bra kuratorer så hjälper de dig vidare. Sjukvården lyssnar sällan om man inte gråter, skriker, beter sig eller liknande. Pappor ärr väldigt bra om de blir arga också.
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/soxx/509805586/
Visa toppen
Show footer