December
Wednesday 17 December 2008 photo 1/1
|
Var och höftledsröntgade Zac idag.
Han var förvånansvärt snäll och medgörlig. När vi var på djurkliniken förra året så var det ett himlans halabaloo för att få honom stilla på undersökningsbordet för vaccinationen - men i år var jag bättre förberedd och sket helt enkelt i att försöka jämka honom till att sitta stilla.
Ett fast tag om skägg och om ena benet, sedan insåg han att det inte var någon idé att kämpa emot och satt så snällt och fint medan veterinären lyssnade på hjärtat och sederade honom.
Ett par minuter senare så sov han tungt och han var än mer medgörlig när vi röntgade honom.
Med risk att jinxa resultatet så kan jag ändå avslöja att veterinären tyckte att undersidan var klara A:n, medan ovansidan kunde tolkas som B:n, var man petig. Så det kommer troligtvis att bli HD B på min knorr - vilket är HELT okej! Vi kan fortsätta med vår agility, hoppa på stenar och springa i kuperad terräng, trygga i vetskapen om att han kommer att leva läääääääääänge och väl utan höftledsproblem.
Sedan passade veterinären på att döda lite myter om att man som ägare kan förstöra en hunds höfter när de är unga. Man kan inte, som ägare, göra höfterna VÄRRE. Det man kan göra det är att göra det bättre. Zac har alltid fått gå i trappor (i viss mängd, förstås - och hellre upp än ned) och han har alltid fått springa omkring.
Många vill påstå att man inte ska överbelasta hunden när den är liten, för att det då kan bli fel på höfterna. Men nej. Det är fel. Då förstör man bara hunden, genom att inte låta den bygga upp muskler och stöd.
Så det så. :)
Detta är inte Zacs röntgenplåt, utan någon jag hittade med hjälp av google. Men det är typiskt HD A.
Han var förvånansvärt snäll och medgörlig. När vi var på djurkliniken förra året så var det ett himlans halabaloo för att få honom stilla på undersökningsbordet för vaccinationen - men i år var jag bättre förberedd och sket helt enkelt i att försöka jämka honom till att sitta stilla.
Ett fast tag om skägg och om ena benet, sedan insåg han att det inte var någon idé att kämpa emot och satt så snällt och fint medan veterinären lyssnade på hjärtat och sederade honom.
Ett par minuter senare så sov han tungt och han var än mer medgörlig när vi röntgade honom.
Med risk att jinxa resultatet så kan jag ändå avslöja att veterinären tyckte att undersidan var klara A:n, medan ovansidan kunde tolkas som B:n, var man petig. Så det kommer troligtvis att bli HD B på min knorr - vilket är HELT okej! Vi kan fortsätta med vår agility, hoppa på stenar och springa i kuperad terräng, trygga i vetskapen om att han kommer att leva läääääääääänge och väl utan höftledsproblem.
Sedan passade veterinären på att döda lite myter om att man som ägare kan förstöra en hunds höfter när de är unga. Man kan inte, som ägare, göra höfterna VÄRRE. Det man kan göra det är att göra det bättre. Zac har alltid fått gå i trappor (i viss mängd, förstås - och hellre upp än ned) och han har alltid fått springa omkring.
Många vill påstå att man inte ska överbelasta hunden när den är liten, för att det då kan bli fel på höfterna. Men nej. Det är fel. Då förstör man bara hunden, genom att inte låta den bygga upp muskler och stöd.
Så det så. :)
Detta är inte Zacs röntgenplåt, utan någon jag hittade med hjälp av google. Men det är typiskt HD A.
Comment the photo
Stämmer alldeles riktigt det där om att låta valpen röra på sig, man får bara ha med sig lite sunt förnuft! :)
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stillme/308193159/
Visa toppen
Show footer