Sunday 20 September 2009 photo 4/9
|
The Zac update
Självklart ska det bli en snabb rapport av Zacs uppträdande också.
Han var superhyper. Hela tiden. Medan jag packade väskan på morgonen låg han bara i sin korg och suckade tungt - antagligen trodde han att jag skulle ut på exkursion igen och han skulle få stanna hemma som vanligt, och det var inte förrän jag plockade ned wannabe-dragselen han insåg att han visst skulle få följa med. Hence the hyperness commenced.
Vi träffade både en cairnterrier och en engelsk springer spaniel vid vattenfallen, men Zac kunde inte ha brytt sig mycket mindre om dem. Det enda han ville göra var springa, springa, springa, springa. Så snart vi stod stilla började han gny och gnälla över den ABNORMA TRISTESS som drog över honom inom bara några MILLISEKUNDER. Måste vara hårt att vara så hyper och inte få springa som man vill.
Efter att vi gått en bit in i naturreservatet släppte jag honom lös från linan. Men, sssch, säg inte det till någon då det är förbjudet att ha lösa hundar på naturreservat. Han blev om möjligt ännu gladare över att slippa fastna hela tiden med linan i varenda sten, stubbe och rotkvist.
Det roligaste måste ändå ha varit att Bosse var helt fascinerad över hur energisk Zac var, och frågade hela tiden om han började bli trött. Varpå både Minette och jag svarade att han inte ens kommit igång ännu. xD
Så går det när man har galet glad vovve! ^^
Självklart ska det bli en snabb rapport av Zacs uppträdande också.
Han var superhyper. Hela tiden. Medan jag packade väskan på morgonen låg han bara i sin korg och suckade tungt - antagligen trodde han att jag skulle ut på exkursion igen och han skulle få stanna hemma som vanligt, och det var inte förrän jag plockade ned wannabe-dragselen han insåg att han visst skulle få följa med. Hence the hyperness commenced.
Vi träffade både en cairnterrier och en engelsk springer spaniel vid vattenfallen, men Zac kunde inte ha brytt sig mycket mindre om dem. Det enda han ville göra var springa, springa, springa, springa. Så snart vi stod stilla började han gny och gnälla över den ABNORMA TRISTESS som drog över honom inom bara några MILLISEKUNDER. Måste vara hårt att vara så hyper och inte få springa som man vill.
Efter att vi gått en bit in i naturreservatet släppte jag honom lös från linan. Men, sssch, säg inte det till någon då det är förbjudet att ha lösa hundar på naturreservat. Han blev om möjligt ännu gladare över att slippa fastna hela tiden med linan i varenda sten, stubbe och rotkvist.
Det roligaste måste ändå ha varit att Bosse var helt fascinerad över hur energisk Zac var, och frågade hela tiden om han började bli trött. Varpå både Minette och jag svarade att han inte ens kommit igång ännu. xD
Så går det när man har galet glad vovve! ^^
Comment the photo
De ska ju vara kopplade för att inte störa djuren, har man då koll på sin hund så finns där ingen anledning att ha den kopplad ;P
Nu gick vi ju ute i ingenstans, så chansen att bli påkommen var tämligen liten, men ändå ^^
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stillme/411283881/