December
Tuesday 29 December 2009 photo 1/1
|
<3 <3 <3 <3 <3
Fem fucking hjärtan av fem fucking möjliga
S T A R --- T R E K
Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga. I vilken ände jag ska börja. Det var så otroligt längesedan nu jag kände så här för en film. Jag önskar att filmen var en person så att jag kunde krama den och gifta mig med den; ungefär så mycket älskade jag filmen.
Eftersom jag är mer en TNG-trekkie än TOS-trekkie så har jag inte sett tillräckligt många avsnitt av TOS för att kunna störa mig på detaljer, däremot uppskatta likheter. Jag bara älskar hur man castat personer utifrån deras likheter med originalskådisarna, och ändå fått det så perfekt komponerat. Hur skådisarna tagit sig an rörelsemönster och tonlägen från originalkaraktärerna, utan att på något sätt få det att verka ansträngt det allra minsta.
Jag vet inte heller vilken karaktär jag gillar mest. Kirk är absolut helt övercharmig med filmens absolut bästa repliker; Scotty är en oansträngd comic relief; Nero är en romulan som de alltid borde ha framställts (till skillnad från the wide shouldered pottfrisyrfjantar som de var i serierna); Chekov är INSTANT CRUSH; Bones är en stor skopa med behövligt allvar för att bära upp Kirks pojkfasoner; och Spock...
...ah, Spock. Rymdalven <3
Till en början var jag rädd att storyn skulle vara platt och mest "den får duga för jag vill göra en film"-typisk, men den utvecklades till att bli EXAKT så komplicerad som Star Trek ska vara. På gränsen till att man får huvudvärk när man börjar tänka på saken; tidsresor och hopp genom rymden och konspirationsteorier och logik i kvadrat och regler... ah... Bara så mycket och så underbar Star Trek.
Sedan läste jag mig till att detta ska vara en alternativ version till en början, vilket ger filmskaparna ett Get Out Of Jail-kort eftersom tvättäkta trekkies inte kan klaga på kontinuitet och felaktigheter, samtidigt som de har en rejäl, häftig story. Om de hade gjort samma grej med besättningen från TNG hade jag nog inte haft någonting emot det. What If-scenarion är trots allt teh shit, och vem vill väl inte veta hur Data hamnade under Picard och så vidare ;D
Omgivningarna och scenerna är facking amazing; det finns precis i n g e n t i n g långsökt med hela filmen eller någon persons handlingar, vilket är själva anledningen till varför jag älskar Star Trek från första början. Sammanträffanden? Nej, inga fler än att folket själva gör det till sammanträffanden. Och inga töntiga "på håret"-scener. De lyckas så jäkla bra att få en att hålla andan och skrika omlott, utan att behöva påfresta gränserna.
Musiken var a-ok, tyvärr(?) så var storyn så bländande att jag stundtals glömde bort den, men musiken var åtminstone inte störande och opassande (som den t.ex var i Knowing).
All in all...
Jag måste ha den här filmen. På DVD. So I can love it and worship it and adore it just as much as it is worth.
Fem fucking hjärtan av fem fucking möjliga
S T A R --- T R E K
Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga. I vilken ände jag ska börja. Det var så otroligt längesedan nu jag kände så här för en film. Jag önskar att filmen var en person så att jag kunde krama den och gifta mig med den; ungefär så mycket älskade jag filmen.
Eftersom jag är mer en TNG-trekkie än TOS-trekkie så har jag inte sett tillräckligt många avsnitt av TOS för att kunna störa mig på detaljer, däremot uppskatta likheter. Jag bara älskar hur man castat personer utifrån deras likheter med originalskådisarna, och ändå fått det så perfekt komponerat. Hur skådisarna tagit sig an rörelsemönster och tonlägen från originalkaraktärerna, utan att på något sätt få det att verka ansträngt det allra minsta.
Jag vet inte heller vilken karaktär jag gillar mest. Kirk är absolut helt övercharmig med filmens absolut bästa repliker; Scotty är en oansträngd comic relief; Nero är en romulan som de alltid borde ha framställts (till skillnad från the wide shouldered pottfrisyrfjantar som de var i serierna); Chekov är INSTANT CRUSH; Bones är en stor skopa med behövligt allvar för att bära upp Kirks pojkfasoner; och Spock...
...ah, Spock. Rymdalven <3
Till en början var jag rädd att storyn skulle vara platt och mest "den får duga för jag vill göra en film"-typisk, men den utvecklades till att bli EXAKT så komplicerad som Star Trek ska vara. På gränsen till att man får huvudvärk när man börjar tänka på saken; tidsresor och hopp genom rymden och konspirationsteorier och logik i kvadrat och regler... ah... Bara så mycket och så underbar Star Trek.
Sedan läste jag mig till att detta ska vara en alternativ version till en början, vilket ger filmskaparna ett Get Out Of Jail-kort eftersom tvättäkta trekkies inte kan klaga på kontinuitet och felaktigheter, samtidigt som de har en rejäl, häftig story. Om de hade gjort samma grej med besättningen från TNG hade jag nog inte haft någonting emot det. What If-scenarion är trots allt teh shit, och vem vill väl inte veta hur Data hamnade under Picard och så vidare ;D
Omgivningarna och scenerna är facking amazing; det finns precis i n g e n t i n g långsökt med hela filmen eller någon persons handlingar, vilket är själva anledningen till varför jag älskar Star Trek från första början. Sammanträffanden? Nej, inga fler än att folket själva gör det till sammanträffanden. Och inga töntiga "på håret"-scener. De lyckas så jäkla bra att få en att hålla andan och skrika omlott, utan att behöva påfresta gränserna.
Musiken var a-ok, tyvärr(?) så var storyn så bländande att jag stundtals glömde bort den, men musiken var åtminstone inte störande och opassande (som den t.ex var i Knowing).
All in all...
Jag måste ha den här filmen. På DVD. So I can love it and worship it and adore it just as much as it is worth.
Comment the photo
Mitt problem med den här filmen är att den tar bort 95% av det Star Trek ska vara och alltid har varit och ersätter det med action. Star Trek var en gång i tiden serien som såg mot framtiden, var banbrytande, vågade mer. Den första kyssen mellan en vit ochb en färgad människa som visades på amerikansk tv var Star Trek. Star Trek gjorde en serie med en svart kapten, en kvinna som kapten när det var kontroversiellt och innan hollywood hakade på - Star Trek visade upp komplexa förhållanden mellan karaktärer som i mer traditionsbundna serier inte ens fått titta på varandra.
Ett avsnitt av Deep Space Nine fick -95 in många fler arga brev och telefonsamtal än något star trekavsnitt dittills på grund av att en av huvudkaraktärerna hade en lesbisk romans.
Den här filmen tar helt enkelt saker som KANSKE hade varit lite atypiska på -sextiotalet- (när TOS kom) och gör dem i nutid. Uhura har förvandlats från en kvinna som tog initiativ till en kvinna som är ett passivt bihang - från att aktivt retas med, flörta med och störa sig på Spock så svansar hon efter honom utan egen personlighet. Hon har till och med en omotiverat strip-scen. De har våldfört sig på -flera- av karaktärerna, men Uhura var fan värst - och hon är dessutom den -enda- kvinnan med en framträdande roll (spocks mamma räknas -knappast-) när detta inte ens var fallet i serien från -sextiotalet-.
Filmen var okej, men den har skalat av allt jag tyckte om med Star Trek och ersatt det av homages till ett original som var mycket bättre, trots att det är över fyrtio år gammalt.
Favvoskådisen är dock Karl Urban - han var inte bra som Éomer, men jävlar vad han är bra som Bones. I'm a doctor, not an escalator!
<br />
Jag tror inte J.J. Abrams försökte göra en Original Star Trek-flick, utan snarare tog ett koncept, anpassade det till Hollywoodduken - som den är idag - och gjorde en alternativ version till hur allt började. För det är vad jag ser det som, en What If. Och man _kan_ inte sammanfatta en roll som utvecklats under sju säsonger i en film som är två timmar lång, där rollen har kanske sammanlagt en halvtimme på skärmen, och ännu färre repliker.<br />
<br />
Rörande rollgestaltningarna så har ju folk olika uppfattningar om allt; jag tycker t.ex att Riker är tafflig och dumfånig i TNG, medan min mor tycker han är smart och ärlig. Folk tolkar karaktärerna på olika sätt och presterar därefter.<br />
<br />
Jag har sett flera avsnitt av TOS nu (var tvungen att ladda ned) och visst var det banbrytande när det kom, men det som var banbrytande då är inte banbrytande längre; och det var inte heller filmens syfte, skulle jag tro.<br />
<br />
För mig handlar Star Trek om Äventyr, först och främst. Sedan får alla sublima meddelanden och principer komma, om de vill, men det är ingenting jag tittar på eller tittar efter. <br />
<br />
Det är lite som att jämföra filmatisering med böcker; man blir bara besviken. Bättre att se en film som en film och läsa böckerna (se serien) om man vill läsa böckerna (se serien). <br />
<br />
That's why I looove it ^^
Nej, jag har aldrig varit särskilt intresserad av Star Trek. Du vet jag och aliens, rymden och sådant går inte riktigt ihop xD
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stillme/433788800/
Visa toppen
Show footer