December
Tuesday 13 April 2010 photo 1/1
|
http://s125.photobucket.com/albums/p77/indigoparaflax/Zac/?action=view¤t=Video0010.flv
Först och främst:
TACK ALLA
som har hört av sig, över sms, mail, PM, Facebook and other och både uttryckt sin
oro och frågat hur det är med sjuklingen (a.k.a klantskallen, egentligen). Det är
helt otroligt vilken support som visats, fastän många av er aldrig ens träffat varken
mig eller Zac. Tack så jätte!
För det andra så fick vi hem Zac halv tolv på måndagkvällen så det blev ingen
uppdatering när vi väl kom hem vid midnatt. Jag var helt slut och Zac helt borta
av både sedering och narkosen som de pumpat i honom för att han skulle hålla
sig lugn under gipsningen. Natten bjöd bara på tre timmar sömn och morgonen
kommen var både jag och Zac vrak.
Han har haft problem med att svälja sin heder och pinka som en tjej, för benet
är så otympligt och stort (och troligtvis gör det jäkla ont också) för att han ska orka
lyfta det. Promenaderna har varit extremt korta och vi har mest hållit oss på
gräsmattan utanför huset. Han fick träffa sin käresta Sascha, så då kom faktiskt
svansen igång och han blev glad. Men han stod mest och log mot henne, orkade
inte göra någonting annat.
Tur i oturen har man ju en hund som inte har några svårigheter att ta medicin.
Bara stoppa ned i kinden på honom så sväljer han utan att blinka.
Men det är svårt, det är det. Alltsamman. Det är extremt plågsamt att behöva
se sitt aldrig sinande energiknippe ligga bredvid en i sängen och gny i smärtor,
stappla omkring på tre ben och bara stå och se bedrövlig ut när han inte orkar gå mer.
Huva.
Får fortfarande magvärk av att bara tänka på det där ljudet av benet som
knäcktes, och hans skrik när han landade. Det är väldigt intensivt just nu.
But we'll get through it, right? We always do. Både han och jag är för
korkade för att veta när vi ska ge upp :)
Först och främst:
TACK ALLA
som har hört av sig, över sms, mail, PM, Facebook and other och både uttryckt sin
oro och frågat hur det är med sjuklingen (a.k.a klantskallen, egentligen). Det är
helt otroligt vilken support som visats, fastän många av er aldrig ens träffat varken
mig eller Zac. Tack så jätte!
För det andra så fick vi hem Zac halv tolv på måndagkvällen så det blev ingen
uppdatering när vi väl kom hem vid midnatt. Jag var helt slut och Zac helt borta
av både sedering och narkosen som de pumpat i honom för att han skulle hålla
sig lugn under gipsningen. Natten bjöd bara på tre timmar sömn och morgonen
kommen var både jag och Zac vrak.
Han har haft problem med att svälja sin heder och pinka som en tjej, för benet
är så otympligt och stort (och troligtvis gör det jäkla ont också) för att han ska orka
lyfta det. Promenaderna har varit extremt korta och vi har mest hållit oss på
gräsmattan utanför huset. Han fick träffa sin käresta Sascha, så då kom faktiskt
svansen igång och han blev glad. Men han stod mest och log mot henne, orkade
inte göra någonting annat.
Tur i oturen har man ju en hund som inte har några svårigheter att ta medicin.
Bara stoppa ned i kinden på honom så sväljer han utan att blinka.
Men det är svårt, det är det. Alltsamman. Det är extremt plågsamt att behöva
se sitt aldrig sinande energiknippe ligga bredvid en i sängen och gny i smärtor,
stappla omkring på tre ben och bara stå och se bedrövlig ut när han inte orkar gå mer.
Huva.
Får fortfarande magvärk av att bara tänka på det där ljudet av benet som
knäcktes, och hans skrik när han landade. Det är väldigt intensivt just nu.
But we'll get through it, right? We always do. Både han och jag är för
korkade för att veta när vi ska ge upp :)
Comment the photo
Så skönt att höra att han klarar sig bra, även om det är jobbigt och svårt och heskt :( Han har tur som har en matte som bryr sig så mycket om honom :)
(Jag skulle ha skrivit tidigare men jag har alltid haft så fruktansvärt bråttom... D: )
min katt ligger just nu sövd inne på badrummet också... usch.
Jag vet inte vad jag skulle ha gjort, vilken panik. Vilken tur att det inte hände på kvällen eller vid någon annan olämplig tid iaf :S
Han kommer ju bli bättre :) Man får fokusera på framgångarna =)
Lilla Zac, hoppas det går snabbt att bli bra.
29 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stillme/452875180/
Visa toppen
Show footer