August
Friday 18 March 2011 photo 1/1
|
jag har bestämt mig för att gå vidare men jag kan inte sluta gråta över dig
du kommer inte tillbaks för du har slutat älska mig , jag mår dåligt av den tanken
och sanningen svider hårt hur mycket jag än vill glömma bristen
jag bara utegråter du var en människa jag först inte trodde var sann
du var en ängel som tog mej upp till ytan
du fick mig att känna kärlek som jag aldrig hade känt förut
en underbar tid vi dela men säg mig varför tog den slut ?
du var mitt allt och mitt liv
men du släppte ditt tag
och försvann
jag önskar att du tog mej i min hand
jag är nu ensam igen har ingen att
få krama o vara nära
det var så fint när det var du och jag
var mina krav förstora eller ville du svika ?
utan att själv tro det kanske vi var för olika ?
det kanske inte är meningen att jag ska le ?
sorgen kommer alltid finnas är något jag nu inser
kärlek kommer , kärlek går , men tårarna finns kvar
minnen som vi delade… ja allting som vi en gång var
när vi låg vakna och pratade om allt
kommer du ihåg alla bilder som dök upp en framtid som jag såg
solen sken men nu regnar det dagligen
jag trodde du var något äkta men du är inte ens min vän
skulden som jag känner allting var mitt eget fel
och som tack för det saknas nu en del
delen av mitt hjärta som fick mej att hoppas och tro
nu känns allting så meningslöst jag tittar sorgset ner från en bro
jag känner hur kroppen sakta skakar till
smärtan som jag känner är inget som jag vill
får en klump i halsen medans tårarna bara rinner
jag blunder och ser hur du sakta försvinner du stänger dörren framför mej
och bara går ut jag finner inga ord
för det vi delade en gång det är nu slut
du kommer inte tillbaks för du har slutat älska mig , jag mår dåligt av den tanken
och sanningen svider hårt hur mycket jag än vill glömma bristen
jag bara utegråter du var en människa jag först inte trodde var sann
du var en ängel som tog mej upp till ytan
du fick mig att känna kärlek som jag aldrig hade känt förut
en underbar tid vi dela men säg mig varför tog den slut ?
du var mitt allt och mitt liv
men du släppte ditt tag
och försvann
jag önskar att du tog mej i min hand
jag är nu ensam igen har ingen att
få krama o vara nära
det var så fint när det var du och jag
var mina krav förstora eller ville du svika ?
utan att själv tro det kanske vi var för olika ?
det kanske inte är meningen att jag ska le ?
sorgen kommer alltid finnas är något jag nu inser
kärlek kommer , kärlek går , men tårarna finns kvar
minnen som vi delade… ja allting som vi en gång var
när vi låg vakna och pratade om allt
kommer du ihåg alla bilder som dök upp en framtid som jag såg
solen sken men nu regnar det dagligen
jag trodde du var något äkta men du är inte ens min vän
skulden som jag känner allting var mitt eget fel
och som tack för det saknas nu en del
delen av mitt hjärta som fick mej att hoppas och tro
nu känns allting så meningslöst jag tittar sorgset ner från en bro
jag känner hur kroppen sakta skakar till
smärtan som jag känner är inget som jag vill
får en klump i halsen medans tårarna bara rinner
jag blunder och ser hur du sakta försvinner du stänger dörren framför mej
och bara går ut jag finner inga ord
för det vi delade en gång det är nu slut
Camera info
Comment the photo
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stinakristensen/486644560/
Visa toppen
Show footer