November
Wednesday 26 September 2007 photo 2/3
|
inga jordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt men det skälvde när du rörde vid mig du var sjutton jag var sexton och jag skolkade från allt jag ville bara vara med dig nu får jag höra att du lever då och då ifrån en vän det verkar dom som att allting är okej jag undrar om du nångång är tillbaks dit igen? och kanske undrar över mig där låghusen slutade och skogarna tog vid där allt var tyst och stilla som på kort där nätterna viskade om ett sporrande liv och när ingenting var gjort det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart och när jag känner så då tänker jag på dig allt är så förgängligt allting kan briserna snart men du är oförstörd för mig men tiden har sin rätt att förändras där den går och den är hos dig nu, hos dig och din vän jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår men vid vägen längs bäcken som sakta ledde hem där är himlen lite närmre för mig där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt dit kan jag gå och sakna dig men nya dagar väntar med nya tidsfördriv och allting liksom kräver mera nu så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv,
Annons
Visa toppen
Show footer