February
Tuesday 20 October 2009 photo 1/1
|
Skolk dag today.
Ett förlåt till er alla, inga namn kommer dock nämnas. Ni som känner att ni borde ta åt er ska göra det.
Det kanske låter fel, men jag skolkar för att ta tag i skiten ordentligt nu. 70% av er förstår inte vrf jag blivit såhär. Men ni som gör det vet. Jag vet att jag inte säger mkt. Men sån är jag. Jag är den idioten som hela tiden skjuter upp saker jag måste göra. Men de e slut på det. Det är dags att börja tänka. Men man kommer ju fortfarande ha vissa motgångar.
Som att förlora dig skulle vara fett jobbigt. Ibland känns det bara som att jag kommer i andra hand. Men du har rätt, jag har själv ställt till det. Och jag måste kanske börja lyssna mer. Och jag ska bli bättre. Jag kan inte få allt jag gjort ogjort. Hur mkt jag än försöker, så kan jag inte bara sudda ut allt. Men med dig är jag alltid mig själv. Känner mig fri från allt. Men jag älskar dig, och det är ren fakta. <3
Och syster, förlåt. Jag har inte lyssnat på dig. Genom att du bara sett mig må dåligt har du själv också gjort det. Jag har inte funnits där som jag gjort innan. När du sa att det var jag som rädda ditt liv blev jag rörd. Ett bevis på att man borde lyssna. Men du har gjort mkt för mig också. Jag älskar dig syster <3
Och bror. Vad har hänt? Vi brukade alltid backa varandra, idag hörs vi knappt av längre. Den senaste tiden har du försökt. Men jag har varit som jag varit. Vi har sjukt många minnen tsm. Riktigt fina, haha din sjuke idiot. Du har märkt mig för livet. Men du har väl också ett fint litet ärr kvar? Haha, men allt ska bli toppen igen. Och bror, jag vet att det är sjukt tufft för tillfället, men ring bara. Jag vet att du är smart nog för att veta att det är dig jag menar. Älskar dig bror. <3
Och du din sjuke idiot? Känns som om jag varit en riktig superfitta mot dig. Vi har börjat få kontakt igen. Vi har egentligen inte känt varandra så jävla länge. Men du står så sjukt jävla nära. På bara några månader har du förändrats totalt! Och jag är inte helt positiv till den förändringen. Jag ska ta ett riktigt snack med dig. Men det är inget som kommer hota vår vänskap. Du är en av dem jag skulle ta en kula för. Haha, fan vad vi varit sjuka ändå. Har kollat lite på bilderna / filmerna från, ja. Du vet. Men det är dags att vi båda förändras bror. <3
Du var en av mina första vänner, jag kommer ihåg när vi va små. Vi sprang runt nere på lekan, och överallt. Tills mitt helvete i Oxie skulle börja. För att sen bo i Staffanstorp. Men jag kom tillbaka. Och vi fortsatte att umgås. Jag kommer ihåg våra race med dem jävla små "tramp-traktorerna". Så jävla fett. Men vad har hänt nu? Vi har glidit ifrån varandra. Det enda gemensamma vi har nu är fan bira. Vi får försöka få kontakt igen. Jag vet att du gjort det iaf.. Du betyder bror. <3
Tack för att du lyssnat på mig. Kommer du ihåg när vi satt där på din balkong? Jag visste inte vart jag skulle dra. Vad jag skulle göra eller någonting? Klart du kommer ihåg. Det var ju inte längesen. När jag verkligen inte visste vart jag skulle så fanns du där. Jag kunde inte se nästa dag, för ag visste ingenting. Jag var så sjukt förvirrad. Men bara genom en kram och ett "det löser sig" och en jävla massa råd så blev det faktiskt så sjukt mycket bättre. Du vet att jag finns för dig också, om du någon gång skulle behöva det syster. <3
Det finns 100 till jag kunde skriva om. Men det skulle bli en hel bok. Jag lovar er alla att allt ska bli bra. Tack för att ni finns. Ni betyder mer än vad ni tror. Vissa är nya, men har redan fått ett starkt förtroende för er. Men till er jag känt ett längre tag. Jag kan ALLTID lita på er. Och det känns ruskigt skönt att ha er.
Jag ska förändra på mig, jag ska bli bätte. Den gamla Stoffe är borta, den nya Stoffe som klev in tabba sig ordentligt. Tredje gången gilt. Den Stoffe som kommer nu kommer inte svika. Jag älskar er <3
Det är nog inte ens lönt att kommentera bilden. Tacktack :) <3
Ett förlåt till er alla, inga namn kommer dock nämnas. Ni som känner att ni borde ta åt er ska göra det.
Det kanske låter fel, men jag skolkar för att ta tag i skiten ordentligt nu. 70% av er förstår inte vrf jag blivit såhär. Men ni som gör det vet. Jag vet att jag inte säger mkt. Men sån är jag. Jag är den idioten som hela tiden skjuter upp saker jag måste göra. Men de e slut på det. Det är dags att börja tänka. Men man kommer ju fortfarande ha vissa motgångar.
Som att förlora dig skulle vara fett jobbigt. Ibland känns det bara som att jag kommer i andra hand. Men du har rätt, jag har själv ställt till det. Och jag måste kanske börja lyssna mer. Och jag ska bli bättre. Jag kan inte få allt jag gjort ogjort. Hur mkt jag än försöker, så kan jag inte bara sudda ut allt. Men med dig är jag alltid mig själv. Känner mig fri från allt. Men jag älskar dig, och det är ren fakta. <3
Och syster, förlåt. Jag har inte lyssnat på dig. Genom att du bara sett mig må dåligt har du själv också gjort det. Jag har inte funnits där som jag gjort innan. När du sa att det var jag som rädda ditt liv blev jag rörd. Ett bevis på att man borde lyssna. Men du har gjort mkt för mig också. Jag älskar dig syster <3
Och bror. Vad har hänt? Vi brukade alltid backa varandra, idag hörs vi knappt av längre. Den senaste tiden har du försökt. Men jag har varit som jag varit. Vi har sjukt många minnen tsm. Riktigt fina, haha din sjuke idiot. Du har märkt mig för livet. Men du har väl också ett fint litet ärr kvar? Haha, men allt ska bli toppen igen. Och bror, jag vet att det är sjukt tufft för tillfället, men ring bara. Jag vet att du är smart nog för att veta att det är dig jag menar. Älskar dig bror. <3
Och du din sjuke idiot? Känns som om jag varit en riktig superfitta mot dig. Vi har börjat få kontakt igen. Vi har egentligen inte känt varandra så jävla länge. Men du står så sjukt jävla nära. På bara några månader har du förändrats totalt! Och jag är inte helt positiv till den förändringen. Jag ska ta ett riktigt snack med dig. Men det är inget som kommer hota vår vänskap. Du är en av dem jag skulle ta en kula för. Haha, fan vad vi varit sjuka ändå. Har kollat lite på bilderna / filmerna från, ja. Du vet. Men det är dags att vi båda förändras bror. <3
Du var en av mina första vänner, jag kommer ihåg när vi va små. Vi sprang runt nere på lekan, och överallt. Tills mitt helvete i Oxie skulle börja. För att sen bo i Staffanstorp. Men jag kom tillbaka. Och vi fortsatte att umgås. Jag kommer ihåg våra race med dem jävla små "tramp-traktorerna". Så jävla fett. Men vad har hänt nu? Vi har glidit ifrån varandra. Det enda gemensamma vi har nu är fan bira. Vi får försöka få kontakt igen. Jag vet att du gjort det iaf.. Du betyder bror. <3
Tack för att du lyssnat på mig. Kommer du ihåg när vi satt där på din balkong? Jag visste inte vart jag skulle dra. Vad jag skulle göra eller någonting? Klart du kommer ihåg. Det var ju inte längesen. När jag verkligen inte visste vart jag skulle så fanns du där. Jag kunde inte se nästa dag, för ag visste ingenting. Jag var så sjukt förvirrad. Men bara genom en kram och ett "det löser sig" och en jävla massa råd så blev det faktiskt så sjukt mycket bättre. Du vet att jag finns för dig också, om du någon gång skulle behöva det syster. <3
Det finns 100 till jag kunde skriva om. Men det skulle bli en hel bok. Jag lovar er alla att allt ska bli bra. Tack för att ni finns. Ni betyder mer än vad ni tror. Vissa är nya, men har redan fått ett starkt förtroende för er. Men till er jag känt ett längre tag. Jag kan ALLTID lita på er. Och det känns ruskigt skönt att ha er.
Jag ska förändra på mig, jag ska bli bätte. Den gamla Stoffe är borta, den nya Stoffe som klev in tabba sig ordentligt. Tredje gången gilt. Den Stoffe som kommer nu kommer inte svika. Jag älskar er <3
Det är nog inte ens lönt att kommentera bilden. Tacktack :) <3
Comment the photo
Men asså, jag har läst den texten du skrev om mej, asså jag vet inte hur många gånger som jag har verkligen läst den, och VARJE gång så ryser jag och blir helt tårögd. Stoffis, jag vet att du inte haft de lätt, och du vet också om att jag varit nere på botten så äckligt jävla många gånger tidigare, men för DIN skull så kämpade jag nästan livet ur mej för att komma upp igen. Det var&är alltid DU som fanns&finns där, det var&är DU som alltid lyssnade&lyssnar, det var DU som fick mej till att bli den personen som jag är idag, jag vore ingenting utan dig och jag skulle inte klara av att leva i en minut utan dig. Du har ingenting att tacka för egentligen, utan det är jag som borde tacka dig efter alla dom gångerna som du stog vid min sida och aldrig gav upp. Du är den mest bästa och underbaraste människan i, aa seriöst hela förbannade jävla universum rent ut sagt, du är bäst storebror!<3
Utan dig vore jag död, och det vet du mycket väl. Det var du som räddade mitt liv, och det kommer jag nog aldrig kunna tacka dig tillräckligt för<3
Jag minns fortfarande den dagen då du skickade ett sms helt plötsligt och skrev: "Från och med nu så är du bara min lillasyster :)<3", och enda sedan dess så har vi hållt ihop. Och det är ju inte en grej som vi gått igenom tillsammans liksom, och mycket mer kommer det bli, eller hur storebror?<3. Fast, nu menar jag på det bra och roliga sättet liksom. det ska inte bli några mer sjukhus besök eller psykhem-besök längre. för att så länge jag har dig vid min sida, så har jag allt!<3
Du är min bästavän, min andra halva, och du är det viktigaste dvs Mitt hjärta!<3
Jag älskar dig högst av allt, min, bara min storebror!<33333
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stoffeweiler/418232956/
Visa toppen
Show footer