October
Thursday 30 September 2010 photo 1/1
|
Idag satt jag vid matbordet i min ensamhet och filosoferade med en skål kalaspuffar framför mig. Ja, konstigt nog hittade ett nästintill fullt paket i skafferiet. Jag trodde först att jag såg i syne. Det var fel sak, på fel plats. När jag sedan insåg att jag såg helt rätt och förvåningen var ett faktum undrade jag varför vi hade det hemma, min familj brukar inte äta sådant. När jag var liten var kalaspuffar och andra goda flingor, eller ja sockerbomber, något man aldrig såg i vårt hem. Det var något vänner hade hemma, men när jag bad om det fick jag alltid ett nej. Mina föräldrar var relativt konsekventa på just den punkten. Inte heller godis eller chips fick vi ofta, vilket jag idag tackar dem väldigt mycket för, men när jag var liten tyckte jag att det var orättvist, alla andra fick ju...
Där satt jag alltså idag, med skeden i handen och tankarna flygandes i huvudet. Jag funderade över livet, funderade över vad jag vill göra och så slog det mig; jag har inga mål. Jag har inga mål med något av det jag gör. En gång ville jag bli bäst i världen på att spela trumpet, men jag har tappat motivationen och dragit mig tillbaka. Nu är det bara något jag gör för att det är kul, ibland sådär. Något annat som lockar känner jag inte till. Alla mål jag någonsin haft har långsamt försvunnit, utan att jag själv märkt det. Tror det var i samband med att självförtroendet försvann som allt annat också rann ut i sanden. Det är synd, jag borde försökt rädda det. För utan mål eller mening får livet en tråkigt form. En form som känns likadan varje dag och där jag egentligen inte spelar någon roll. För vem är jag? Jag menar, jag går i skolan, spelar trumpet, umgås med vänner, åker lite longboard. Punkt. Jag utför ingenting med mitt liv, jag berör inte. Största delen av dagarna är jag helt död, andra delen är jag inne i mina tankar och försvinner från omvärlden. Det är inte vad jag vill. Jag vill umgås med folk på riktigt, dela tankar, dela känslor, dela liv. Dessutom vill jag göra saker, uppleva något nytt, vill bort från Stockholm. Träffa nya människor. Kanske blir kär på nytt och få kärleken besvarad. Om äkta kärlek nu finns. Jag vill utforska! Jag vill börja om på nytt och få en ny chans att bli den jag vill vara och leva det liv jag vill. Nu är jag fast i en struktur som jag inte kan ändra på. Jag känner mig fängslad och vill inte stanna kvar.
När jag nu läser igenom det här inser jag att det inte alls var det här jag tänkte på när jag åt mina kalaspuffar, men det var det här som min hjärna skrev när jag satte mig här. Det blev en text utan medvetet tänkande. Orden bara flödade fritt.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Fri 1 Oct 2010 19:34
Jag vet exakt vad du pratar, har varit med om samma sak. Det har väl de flesta egentligen... Men jag förstår och om du vill prata så finns jag.
Anonymous
Thu 30 Sep 2010 21:38
<3 puss på dig ba!
Anonymous
Thu 30 Sep 2010 21:24
Jag minns när samma tjej skrev att hon önskade att orden skulle flöda fritt, det gör mig glad att du kan skriva igen :)
TenorMadness
Thu 30 Sep 2010 21:01
Efter kulturama ska jag iväg på nån folkhögskola nån annan stans i landet! Följ med! :D <3
23 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/svampiish/473466078/
Visa toppen
Show footer