September
Sunday 19 October 2014 photo 1/1
|
SHLOKGAT!
Asså SHIET!
Jag har då aldrig vrålat så i hela mitt liv, jag trodde jag skulle mista min älskade hund.
Vi tog en långis på Långholmen idag (hehe) och eftersom att det finns ett hundrastområde där så fick Noola gå lös. Efter en stund mötte vi en cocker spaniel och en gårdshund som började leka med Noola, låt mig tillägga att det kom en kopplad Rottis hane bakom oss men honom brydde sig hon inte om. (STOLT MATTE, tidigare hade hon dragit bakåt och velat hälsa men nu bara knallade hon på. Jag släppte dock inte henne för än efter att hon fått intresse för de andra hundarna.)
Iaf, så lekte dessa tre hundar hej vilt ett tag, Rottisen verkade vara unghund med kropps språket och ville såååå gärna vara med men hans matte och husse bara traskade på.
Noolas nya kompisar far runt mycket medan jag och Malin pratade med hussen till cockern och matten till gårdshunden.
Tids nog tyckte vi att vi skulle gå vidare på promenaden så vi skrek hej då till dem andra hundarnas människor men de märkte inget så vi bara gick.
Resten av promenaden gick hur bra som helst. Det kom människor men Noola brydde sig inte alls om dem, faktum är att människor är inte intressantare för henne än att ett löv faller från ett träd. Nästan så att lövet är intressantare!
Främlingar = Gå förbi.
Så badade hon lite för att hon gillar att leka med vågor och "jagade" torrfoder som flöt runt på vattenytan~
"Nåväl, dags att dra sig hemåt när det börjar skymma" tänkte vi. Så vi klättrade upp från vattnet och traskade iväg.
Medan vi gick skojade vi om om Noola skulle vara lite för snabb och inte hinna tänka på att bromsa och glida ner i vattnet och få sig ett bad. Inget illa menat förstås!
Så kom vi till en klippa med en liten vägg vid kanten så man inte skulle trilla i, denna lilla vägg var precis så hög att Noola inte såg över den. Innan vi hann se vad som hände hade hon hoppat upp på väggen och tiltat över den, föll med ett magplask ner i vattnet från en höjd på en dryg 1.5m!
Inte så högt för en människa men för en liten hund på 30cm i mank i är det ju mega högt!
Medan jag såg henne falla i någon sekund hann jag tänka så många hemska tankar, då jag själv inte kan simma, var jag överlycklig över att Malin var med!
"NOOLA" skrek jag, medan jag tänkte "tänk om hon landar på en sten?", "tänk om hon får en massa vatten i lungorna?!" bland annat.
Sen att det tog en stund för henne att komma upp till ytan igen hjälpte inte, men när jag såg att hon simmat upp till ytan och försökte simma upp för väggen hörde jag Malin ropa på henne från en liten strand i närheten, jag gick dit jag med och då simmade hon i land. När hon kom upp sprang hon till mig och ville upp så jag plockade upp henne i famnen och kramade om henne i lättnad.
Yeah, jag vet att jag säkert överdramatiserar detta för efter att hon blivit kramad och skakat av sig så var hon som vanligt igen.
But hey! Jag är fett mammig med henne! Min lilla korv ju! <3
Slutet av promenaden gick vi och skrattade i obehag och pratade om att vi precis skojat om att detta skulle kunna hända, och så hände det!
Så vakta din tunga, annars kanske det du säger händer på riktigt!!
Så badade hon lite för att hon gillar att leka med vågor och "jagade" torrfoder som flöt runt på vattenytan~
"Nåväl, dags att dra sig hemåt när det börjar skymma" tänkte vi. Så vi klättrade upp från vattnet och traskade iväg.
Medan vi gick skojade vi om om Noola skulle vara lite för snabb och inte hinna tänka på att bromsa och glida ner i vattnet och få sig ett bad. Inget illa menat förstås!
Så kom vi till en klippa med en liten vägg vid kanten så man inte skulle trilla i, denna lilla vägg var precis så hög att Noola inte såg över den. Innan vi hann se vad som hände hade hon hoppat upp på väggen och tiltat över den, föll med ett magplask ner i vattnet från en höjd på en dryg 1.5m!
Inte så högt för en människa men för en liten hund på 30cm i mank i är det ju mega högt!
Medan jag såg henne falla i någon sekund hann jag tänka så många hemska tankar, då jag själv inte kan simma, var jag överlycklig över att Malin var med!
"NOOLA" skrek jag, medan jag tänkte "tänk om hon landar på en sten?", "tänk om hon får en massa vatten i lungorna?!" bland annat.
Sen att det tog en stund för henne att komma upp till ytan igen hjälpte inte, men när jag såg att hon simmat upp till ytan och försökte simma upp för väggen hörde jag Malin ropa på henne från en liten strand i närheten, jag gick dit jag med och då simmade hon i land. När hon kom upp sprang hon till mig och ville upp så jag plockade upp henne i famnen och kramade om henne i lättnad.
Yeah, jag vet att jag säkert överdramatiserar detta för efter att hon blivit kramad och skakat av sig så var hon som vanligt igen.
But hey! Jag är fett mammig med henne! Min lilla korv ju! <3
Slutet av promenaden gick vi och skrattade i obehag och pratade om att vi precis skojat om att detta skulle kunna hända, och så hände det!
Så vakta din tunga, annars kanske det du säger händer på riktigt!!
Annons
molbojse
Fri 24 Oct 2014 13:09
Hade det här varit Wiggo hade jag blivit helt knäpp. Typ kastat mig efter Wiggo och skitit i om min telefon pajar eller nåt.
Blir alldeles kall i magen bara jag tänker på om det varit Wiggo.
Blir alldeles kall i magen bara jag tänker på om det varit Wiggo.
molbojse
Fri 24 Oct 2014 15:34
Jaa ^^ det är dock inte naturligt för alla hundar :o Idun kunde inte simma :o Wiggo kan tack och lov simma men han avskyr vatten över allt annat D:
Theprodigy
Sun 19 Oct 2014 21:14
Ezio trillade ner i en damm en gång och han kan inte simma, men som tur var bottnade han med bakbenen så han kunde gå på dem och plaska med frambenen så han kom till kanten och upp!
Missan Tissan
Sun 19 Oct 2014 18:44
Gud vad läskigt!
Våra hundar springer race hela tiden när dom är ute på promenad i skogen, så en gång så gick vi vid ett berg. Och grabbarna rusade runt som galningar, helt plötsligt försvinner dom. Och vi ropar självklart.
Vart är dom? Jo, dom kom springande på toppen av berget! Rakt ut för en klippa med ett stup som hade dödat dom. Båda springer rakt mot stupet men tvärnitar precis innan dom trillar. (Vi stod och skrek självklart att dom skulle stanna och det) Sen tittar dom ner på oss och springer tillbaka ner för berget. Jävla byrackor D:<
Våra hundar springer race hela tiden när dom är ute på promenad i skogen, så en gång så gick vi vid ett berg. Och grabbarna rusade runt som galningar, helt plötsligt försvinner dom. Och vi ropar självklart.
Vart är dom? Jo, dom kom springande på toppen av berget! Rakt ut för en klippa med ett stup som hade dödat dom. Båda springer rakt mot stupet men tvärnitar precis innan dom trillar. (Vi stod och skrek självklart att dom skulle stanna och det) Sen tittar dom ner på oss och springer tillbaka ner för berget. Jävla byrackor D:<
666Gaara666
Sun 19 Oct 2014 18:26
Klart man blir rädd. Min bästa väns fralla hoppade i sjön en vinterdag när de gick till jobbet. Cluny är ingen höjdare på att simma så Bettan fick hoppa i och rädda sin hund. Kul att gå till jobbet i dyngsura iskalla kläder. ;) Det gick bra i alla fall och det är ju huvudsaken, både i din story och den här. :)
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/svartatassar/518981425/
Visa toppen
Show footer