Sunday 18 January 2009 photo 1/1
|
Vart på bio idag med: Melanie, Nickie, Andy, oskar och hanna.
Det inspirerade mig till att skriva en text. Snälla ni, läs den:) Den är lång (definations fråga).
Vi bara sitter här dag ut dag in, går runt i våra skyddade världar. Skrattar med våra kompisar, gråter
med våra närmsta vänner, njuter med våra älskade och skriker på våra fiender. Men mitt i allt detta som
händer omkring oss, allt skrattande och gråtande, så glömmer vi något så extremt viktigt att det får
förödande konsekvenser. Vi glömmer vikten av att komma ihåg vår dödlighet, att tiden är något som rinner
iväg, sekund för sekund. Det kvittar vad vi gör, vi kan aldrig fånga det som flygit förbi, vi kan aldrig
springa ikapp tiden. Det är synd det här, för hur många gånger har man inte hört att ta vara på tiden?
Hur många gånger har man inte hört att inte ta saker och ting för givet? Men man har aldrig riktigt
tänkt eller gjort något åt frågorna. Konstigt tycker jag, för det är ju faktiskt så att allt vi känner
till, ser och hör, allt vi gör och alla vi träffar... Har sin tid. Begränsade tid. Trots detta faktum,
trots att vi vet hur dödliga vi är, så kommer vi alla vakna upp imorgon och ta allt lika förgivet,
glömma att leva i nuet, glömma vår och INTE MINST våra vänners/ovänners/älskades dödlighet.
/Svenssen
med våra närmsta vänner, njuter med våra älskade och skriker på våra fiender. Men mitt i allt detta som
händer omkring oss, allt skrattande och gråtande, så glömmer vi något så extremt viktigt att det får
förödande konsekvenser. Vi glömmer vikten av att komma ihåg vår dödlighet, att tiden är något som rinner
iväg, sekund för sekund. Det kvittar vad vi gör, vi kan aldrig fånga det som flygit förbi, vi kan aldrig
springa ikapp tiden. Det är synd det här, för hur många gånger har man inte hört att ta vara på tiden?
Hur många gånger har man inte hört att inte ta saker och ting för givet? Men man har aldrig riktigt
tänkt eller gjort något åt frågorna. Konstigt tycker jag, för det är ju faktiskt så att allt vi känner
till, ser och hör, allt vi gör och alla vi träffar... Har sin tid. Begränsade tid. Trots detta faktum,
trots att vi vet hur dödliga vi är, så kommer vi alla vakna upp imorgon och ta allt lika förgivet,
glömma att leva i nuet, glömma vår och INTE MINST våra vänners/ovänners/älskades dödlighet.
/Svenssen
Comment the photo
Det är ju själva essensen i livet
Annars, du har helt rätt min vän! Tragiskt nog har du det.
22 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/svenssen/321197574/