May
Show more 
Monday 4 August 2008 photo 88/103
|
Oh nej stackars zidney :'(
Hennes ägare skrev detta på sin blogg :'( <3 hoppas allt blir bra <3
För fjärde gången den här veckan så joggade jag till stallet. Jag har ju båda hästarna uppe på Orust nu. Just det ja, kanske ska ta och tala om att de bara är två hästar nu. Igår sålde jag nämligen min lilla shetlandsponny. Det kändes inte speciellt svårt med tanke på att han varit mer till besvär än glädje. Nu kommer han få det riktigt bra med en sexårig liten flicka som tar hand om honom som han vore ett fullblod värt flera miljoner. Men men, åter till ämnet.
Jag och Cappi joggade alltså till stallet idag och när vi kom fram gick vi genom hagen för att kolla till hästarna innan jag hämtade grimskaften. Innan jag gick in i hagen la jag märke till att Zidney inte stod med de andra hästarna. Egentligen är ju detta ingen sensationell händelse men att just hon stod ensam var en aning oroväckande. Jag skyndade fram till henne och när jag kom fram fick jag en stor klump i magen. Båda frambenen var helt blodiga, hon hade en stor vätskefylld blåsa på bogen och på baksidan ev ena frambenet hade hon ett 5 cm djupt skärsår med en stor samling avskalad hud under. Samma framben höll hon i en jättekonstig vinkel och hon vägrade röra sig. Hudsamlingen hade lika gärna kunnat vara en benpipa som inte riktigt hade tagit sig igenom huden och jag blev livrädd. Det enda jag tänkte var att hon har brutit benet och att jag kommer få avliva henne.
Jag ringde till veterinären så for jag kunde. Hon sa att hon kommer om en timma och att jag ska ta upp henne till stallet så länge. Det tog en bra stund att lirka henne upp till stallbyggnaden och det ena benet ville hon inte använda över huvud taget, det bara släpade efter henne. När hon väl kom in i boxen fick hon vatten och mat, stackarn hade ju inte kunnat ta sig till badkaret på hela dagen. Jag tvättade rent benen lite och snart efter det var veterinären där.
Hon kollade först hur lilla Zid rörde sig, sen fick hon en spruta lugnande innan hon började undersöka henne. Först trodde jag att hon skulle ramla ihop men hon höll sig nätt och jämt på benen. Blåsan på bogen visade sig vara ett 10-15 cm djupt sticksår som gick rakt in i bogen. Detta sticksår var anledningen till att hon inte ville använda sig av ena benet. Denna blåsa ska jag tvätta rent två gånger varje dag och hålla öppet så att all vätska kan rinna ut.
Därefter gick hon till det djupa såret på andra benet. Detta såret var allvarligare eftersom senan i underbenet skulle kunna ha påverkats. Hon gjorde rent det och sa att det var ett väldigt komplicerat sår som kommer att ta lång tid att läka. Så de närmaste 6 dagarna ska jag ge Zid sprutor med pecillin och smärtstillande, bandagera om henne varje dag samt tvätta och sköta om såren. Hon får stå i box den närmsta veckan, sen kan hon få börja komma ut i en sjukhage. Inridningen får vi skjuta upp till vintern nu och det enda jag kan göra är att hålla tummarna och hoppas på att allt läker som det ska.
Jag kan fortfarande inte fatta hur hon bar sig åt, det finns liksom inte speciellt mycket att skada sig på i hagen. Men nu är det skett i alla fall och jag får göra det bästa av situationen. Senare på kvällen kom mamma och pappa också upp till stallet. Det var första gången som dom såg Zid på så nära håll och trots omständigheterna tyckte dom faktiskt att hon var otroligt vacker. Då blev jag glader...
Så imorgon ska jag ner till stan och hämta ut massa medicin på apoteket och köpa kompresser, bandage och massa annat nödvändigt förband. Hinner nog inte träna imon eftersom hon ska ha sitt pencillin vid åttatiden. Dessutom måste jag lägga om bandaget på dagen. Hinner kanske inte träffa Oliver heller. Men Zidney är faktiskt värd det, min lilla klumpeduns!
Hennes ägare skrev detta på sin blogg :'( <3 hoppas allt blir bra <3
För fjärde gången den här veckan så joggade jag till stallet. Jag har ju båda hästarna uppe på Orust nu. Just det ja, kanske ska ta och tala om att de bara är två hästar nu. Igår sålde jag nämligen min lilla shetlandsponny. Det kändes inte speciellt svårt med tanke på att han varit mer till besvär än glädje. Nu kommer han få det riktigt bra med en sexårig liten flicka som tar hand om honom som han vore ett fullblod värt flera miljoner. Men men, åter till ämnet.
Jag och Cappi joggade alltså till stallet idag och när vi kom fram gick vi genom hagen för att kolla till hästarna innan jag hämtade grimskaften. Innan jag gick in i hagen la jag märke till att Zidney inte stod med de andra hästarna. Egentligen är ju detta ingen sensationell händelse men att just hon stod ensam var en aning oroväckande. Jag skyndade fram till henne och när jag kom fram fick jag en stor klump i magen. Båda frambenen var helt blodiga, hon hade en stor vätskefylld blåsa på bogen och på baksidan ev ena frambenet hade hon ett 5 cm djupt skärsår med en stor samling avskalad hud under. Samma framben höll hon i en jättekonstig vinkel och hon vägrade röra sig. Hudsamlingen hade lika gärna kunnat vara en benpipa som inte riktigt hade tagit sig igenom huden och jag blev livrädd. Det enda jag tänkte var att hon har brutit benet och att jag kommer få avliva henne.
Jag ringde till veterinären så for jag kunde. Hon sa att hon kommer om en timma och att jag ska ta upp henne till stallet så länge. Det tog en bra stund att lirka henne upp till stallbyggnaden och det ena benet ville hon inte använda över huvud taget, det bara släpade efter henne. När hon väl kom in i boxen fick hon vatten och mat, stackarn hade ju inte kunnat ta sig till badkaret på hela dagen. Jag tvättade rent benen lite och snart efter det var veterinären där.
Hon kollade först hur lilla Zid rörde sig, sen fick hon en spruta lugnande innan hon började undersöka henne. Först trodde jag att hon skulle ramla ihop men hon höll sig nätt och jämt på benen. Blåsan på bogen visade sig vara ett 10-15 cm djupt sticksår som gick rakt in i bogen. Detta sticksår var anledningen till att hon inte ville använda sig av ena benet. Denna blåsa ska jag tvätta rent två gånger varje dag och hålla öppet så att all vätska kan rinna ut.
Därefter gick hon till det djupa såret på andra benet. Detta såret var allvarligare eftersom senan i underbenet skulle kunna ha påverkats. Hon gjorde rent det och sa att det var ett väldigt komplicerat sår som kommer att ta lång tid att läka. Så de närmaste 6 dagarna ska jag ge Zid sprutor med pecillin och smärtstillande, bandagera om henne varje dag samt tvätta och sköta om såren. Hon får stå i box den närmsta veckan, sen kan hon få börja komma ut i en sjukhage. Inridningen får vi skjuta upp till vintern nu och det enda jag kan göra är att hålla tummarna och hoppas på att allt läker som det ska.
Jag kan fortfarande inte fatta hur hon bar sig åt, det finns liksom inte speciellt mycket att skada sig på i hagen. Men nu är det skett i alla fall och jag får göra det bästa av situationen. Senare på kvällen kom mamma och pappa också upp till stallet. Det var första gången som dom såg Zid på så nära håll och trots omständigheterna tyckte dom faktiskt att hon var otroligt vacker. Då blev jag glader...
Så imorgon ska jag ner till stan och hämta ut massa medicin på apoteket och köpa kompresser, bandage och massa annat nödvändigt förband. Hinner nog inte träna imon eftersom hon ska ha sitt pencillin vid åttatiden. Dessutom måste jag lägga om bandaget på dagen. Hinner kanske inte träffa Oliver heller. Men Zidney är faktiskt värd det, min lilla klumpeduns!
Comment the photo
3 comments on this photo
Visa toppen
Show footer