Ångest.
jo tack det har man nu då. Jag har haft svårt att koncentrera mig på saker och ting sedan i fredags. Jag har varit rädd och mått lite dåligt men försökt hålla humöret uppe.
Jag ska göra en lång historia kort.

För drygt ett år sedan träffade jag en kille i skolan (gymnasiet) vi hade idrott tillsammans. I början var han väldigt snäll och trevlig mot mig. Jag tyckte bara att han var lite underlig som ville veta så mycket om mig. Han verkade intresserad på ett sätt som jag tidigare inte varit med om.

Efter ett tag började han skriva konstiga saker till mig på facebook. Saker som att han mådde jättedåligt och blev nedtryckt av olika människor i skolan. Att jag var den ända som såg hans sanna jag och att han kunde prata med mig om allt.

Det gjorde ju så klart mig osäker och obehaglig då jag knappt kände honom.
När han sedan började ta på mig när vi träffades i skolan eller vart det nu kunde vara gav jag vika för ilskan och rädslan. Jag sa ifrån och han blev rasande. Allt eftersom började han ta kontakt med mig igen och nu efter att inte hört/sett av honom på 7-8 månader dök han plötsligt upp och bara var där jag var en hel dag. Detta hände alltså i fredags. Nu går jag omkring och är rädd och paranoid på dagarna. Jag är rädd att han som stalkade mig ska ta reda på vart jag bor...

Det blev ganska långt i alla fall. Men aa nu vet ni hur jag mår och känner för tillfället.

<3 bilden är sjukt bra!