Wednesday 2 September 2009 photo 1/1
|
ETT HALVÅR utan söta Dixon </3
Varje morgon vaknar jag och undrar om jag drömmer eller om jag bara sover, jag kanske ligger i koma. Allt kanske bara va en dröm, vet inte om jag någonsin kommer fatta att det inte är det. Att du inte kommer tillbaka. Att du inte finns hos mig. Att alla tider är över. Att den relationen mellan oss är borta nu, för nu är allt som VI hade borta. Den förändringen som blev på bara ett år. Från sengångare till häst. För varje andertag med dig blev våran relation bättre, för varje gång ja trillade av dig lärde jag mig hur jag skulle göra. Varje gång jag pussade dig och kramade dig. Varje gång jag har legat på din rygg och aldrig velat gå av. Alla gånger jag har varit så sur på dig att jag nästan gav upp. Alla gånger vi har bråkat med varandra för att vi ville åt olika håll, första gången jag red ensam på dig i skogen, när vi red ut barbacka när det snöade, när du vände om och skenade och sparkade bakut, alla gånger du har lagt ditt huvud över min axel, alla gånger jag har bortstat din underbara pälls, det känns som att jag har kännt dig i hela mitt liv, men det blev inte mer än 5 år. Det känns som en fruktansvärd mardröm, vill vakna, vill inte sova mer, men ja kommer aldrig vakna. Jag vill sitta barbacka på din underbara rygg och rida runt i skogarna låtra dig välja vägar som du altid gjorde när vi kom vilse, jag vill bli ett med dig som vi alltid blev, Jag vill kunna gråta i din famn. Jag vill ha dig här, jag vill vara din, jag vill inte sakna dig,.
Världens underbaraste ponny, älskar dig <3
Varje morgon vaknar jag och undrar om jag drömmer eller om jag bara sover, jag kanske ligger i koma. Allt kanske bara va en dröm, vet inte om jag någonsin kommer fatta att det inte är det. Att du inte kommer tillbaka. Att du inte finns hos mig. Att alla tider är över. Att den relationen mellan oss är borta nu, för nu är allt som VI hade borta. Den förändringen som blev på bara ett år. Från sengångare till häst. För varje andertag med dig blev våran relation bättre, för varje gång ja trillade av dig lärde jag mig hur jag skulle göra. Varje gång jag pussade dig och kramade dig. Varje gång jag har legat på din rygg och aldrig velat gå av. Alla gånger jag har varit så sur på dig att jag nästan gav upp. Alla gånger vi har bråkat med varandra för att vi ville åt olika håll, första gången jag red ensam på dig i skogen, när vi red ut barbacka när det snöade, när du vände om och skenade och sparkade bakut, alla gånger du har lagt ditt huvud över min axel, alla gånger jag har bortstat din underbara pälls, det känns som att jag har kännt dig i hela mitt liv, men det blev inte mer än 5 år. Det känns som en fruktansvärd mardröm, vill vakna, vill inte sova mer, men ja kommer aldrig vakna. Jag vill sitta barbacka på din underbara rygg och rida runt i skogarna låtra dig välja vägar som du altid gjorde när vi kom vilse, jag vill bli ett med dig som vi alltid blev, Jag vill kunna gråta i din famn. Jag vill ha dig här, jag vill vara din, jag vill inte sakna dig,.
Världens underbaraste ponny, älskar dig <3