March
Tuesday 30 December 2008 photo 2/2
|
HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa somfinns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa somfinns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästasom finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är detbästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästasom finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Detär det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa somfinns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är detbästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa somfinns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är detbästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är detbästa som finns!
KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarradinglande saker. De frossar i färskt kött medan jagtvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag endag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jagfår av att klösa på möblerna. Imorgon ska jageventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda minakidnappare genom att försöka fälla dem med minkropp.Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. Iett försök att sätta mina förtryckare urbalans, framtvingade jag en hårboll i derasfavoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en påderas säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade denhuvudlösa kroppen vid
dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag ärkapabel till, så att de ska gå runt i ständigskräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullandeom vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting gårinte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp förnågon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kundekänna doften av deras mat och höra brottstyckenfrån deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfullaförmåga att framkalla något de refererade till som'allergi'.
Jag måste komma underfund med vad detta är så attjag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för vårafångvaktare och jag vågar inte anförtro mig tillnågon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor menåtervänder frivilligt. Han är uppenbarligenefterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara eninformatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet,och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda stegjag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han förtillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planerinfrias...
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa somfinns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa somfinns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästasom finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är detbästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästasom finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Detär det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa somfinns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är detbästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa somfinns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är detbästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är detbästa som finns!
KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarradinglande saker. De frossar i färskt kött medan jagtvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag endag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jagfår av att klösa på möblerna. Imorgon ska jageventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda minakidnappare genom att försöka fälla dem med minkropp.Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. Iett försök att sätta mina förtryckare urbalans, framtvingade jag en hårboll i derasfavoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en påderas säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade denhuvudlösa kroppen vid
dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag ärkapabel till, så att de ska gå runt i ständigskräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullandeom vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting gårinte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp förnågon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kundekänna doften av deras mat och höra brottstyckenfrån deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfullaförmåga att framkalla något de refererade till som'allergi'.
Jag måste komma underfund med vad detta är så attjag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för vårafångvaktare och jag vågar inte anförtro mig tillnågon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor menåtervänder frivilligt. Han är uppenbarligenefterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara eninformatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet,och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda stegjag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han förtillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planerinfrias...
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/swf3r/312804968/
Visa toppen
Show footer