Saturday 14 August 2010 photo 2/3
|
när man står som högst och inte tror att någonting kan gå fel, det är då det händer.
då kommer man tillbaka till början, där nere på botten. djupt där nere på botten.
man tröstar sig själv med att ingenting kan bli sämre, att det bara inte kan bli värre.
man kan inte sluta tänka på allt som händer, men man måste sluta tänka på det.
för ens eget bästa. man lyfter på hakan och siktar mot bättre tider.
"såren läker med tiden" i den stunden finns inte de orden. dom bara finns inte.
men det stämmer, allting blir bättre med tiden.
tillslut kommer det att vara som borta. för man minns bara det man vill minnas.
jag tänker inte sitta här och skriva massa patetiska små ord.
för när det väl händer, då betyder de här orden ingenting.
dem existerar inte, då är det bara att möta verkligheten öga mot öga och kämpa.
kämpa för den man är och inte den som man vill vara.
man kan inte bara sitta och hoppas att det ska ta slut.
för om man inte kämpar hur fan ska det kunna lösa sig då?
ett problem löser inte sig självt, det får man klara av på egen hand.
då kommer man tillbaka till början, där nere på botten. djupt där nere på botten.
för ens eget bästa. man lyfter på hakan och siktar mot bättre tider.
men det stämmer, allting blir bättre med tiden.
tillslut kommer det att vara som borta. för man minns bara det man vill minnas.
för när det väl händer, då betyder de här orden ingenting.
dem existerar inte, då är det bara att möta verkligheten öga mot öga och kämpa.