Kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan öppet krig, mellan främst Sovjetunionen och USA samt deras respektive allierade stater, från omkring 1945, andra världskriget slutade, till omkring 1990. Som slutpunkter för konflikten nämns ofta Berlinmurens fall den 9 november 1989, återförenandet av Tyskland den 3 oktober 1990 och Sovjetunionens sammanbrott den 25 december 1991. Även Michail Gorbatjovs maktövertagande i Sovjetunionen i mars 1985 brukar ses som en viktig del.

Relationerna under det kalla kriget var kyliga, men ledde aldrig till något öppet krig mellan USA och Sovjetunionen. Perioden dominerades från 1950-talet av så kallad terrorbalans och kapprustning mellan de två stora blocken. I Europa delades kontinenten i två delar av järnridån (uttrycket gjordes känt av Winston Churchill), där västalliansen NATO stod mot Warszawapakten. Ibland talar man om två kalla krig, ett första från 1945 till slutet av 1960-talet (med det tidiga 1970-talet präglat av nedrustningsavtal), och ett andra från 1980-talets början, medan den period av relativ avspänning däremellan i så fall inte skulle räknas som kallt krig. Sedan 1990-talet räknar man dock ofta hela perioden.

Kalla kriget har på olika sätt starkt påverkat och präglat främst Europa, men även Afrika, Asien, Centralamerika och Sydamerika. Väpnade konflikter i de senare områdena underblåstes i praktiken ofta genom att en stridande part allierade sig med något av blocken i det kalla kriget, vilket i sin tur föranledde deras motståndare till att söka hjälp hos det andra blocket. På så viss kunde man få pengar och vapen.

En brännpunkt mellan stormakterna var det delade Tyskland, och särskilt Berlin, en stad som sedan sedan andra världskriget varit delad i Västberlin och Östberlin, där Berlinmuren mellan 1961 och 1989 skiljde de två halvorna åt

Annons

The photo has no tags

May 2011