Friday 8 January 2010 photo 3/5
|
Friday 8 January 2010 photo 3/5
|
När man reser utomlands är det exotiska djurlivet oftast en attraktion, men i synnerhet vissa djur måste man ha respekt för. De flesta är rädda för ormar, men även mycket mindre "kryp" kan utgöra en risk för människor, till exempel vissa flygande insekter, såsom getingar och ("mördar-") bin. Bland de lite större och mer "fascinerande" finns skorpioner och spindlar.
De finns naturligt framför allt i Syd-, Väst- och Nordafrika, Asien, Nord-, Mellan- och Sydamerika samt Indien och Karibien. Bland skorpionerna i Nordamerika finns de farliga främst i Arizona, New Mexico och på den kaliforniska sidan av Coloradofloden, medan de övriga nordamerikanska arterna är ganska harmlösa. Men på grund av sin litenhet kan de lösa fribiljett och följa med fartyg runt hela världen - man har funnit skorpioner i många större hamnstäder, till exempel London, Marseille och i frihamnen Köpenhamn.
Skorpioner trivs i mörker och kommer därför oftast fram på natten. De gömmer sig ofta i sprickor och vegetation där det är mörkt. I områden med skorpioner bör man även vara på sin vakt när det gäller mörka gömställen inomhus: i skåp, under täcket och sängen eller i skorna (titta under täcket/sängen och skaka skorna ordentligt innan du tar på dig dem). I vissa länder är det en omtyckt sport att "leka" med djuren - om någon finner det intressant att se på sådant djurplågeri bör man hålla sig på avstånd. Skorpioner sticker med en giftgadd på stjärten, som oftast sväller som varning inför ett angrepp.
De allra flesta skorpioner är ofarliga för människor, även om sticket gör mycket ont och den stungne kan behöva smärtstillande behandling. Vid måttliga till kraftigare förgiftningar kan följande förekomma:
Alla spindlar är i princip giftiga rovdjur, men bara ett fåtal kan vara farliga för människan. Giftet sitter i de tvåledade överkäkarna.
Till de farligare hör:
I princip är spindlar svårare att undvika än skorpioner, i synnerhet eftersom de ofta håller till inomhus och gärna jagar på dagen. De föredrar ofta, men långtifrån alltid, lätt fuktiga ställen i halvskugga.
Kemiskt har det forskats mycket mindre om spindlarnas gift än om ormarnas. "Änke"-familjens (lactrodectus sp.) gift kan, liksom vissa ormgifter, störa de elektriska impulserna från nerver till muskler, och därigenom orsaka förlamning. "Eremit"-familjens (Loxosceles sp.) gift framkallar främst lokal vävnadsskada och vävnadsdöd. I princip bör bett från de riktigt giftiga spindlarna behandlas som ormbett - och man bör snarast söka läkare. Spindeln bör dödas och tas med för identifikation.
Särskilt utsatta är:
Isbitar på bettet kan lindra smärtan. Vid bett från Loxosceles ("eremit"-arterna) bör isen vara inpackad för att undvika ytterligare skador på vävnaden. Följ riktlinjerna för ormbett - bland annat snabb transport till läkare eller sjukhus. Det finns motgift mot flera spindelgifter - denna behandling ska utföras av läkare.