Friday 8 January 2010 photo 5/5
|
Enligt legenden grundades staden Rom den 21 april 753 f.Kr. (se ab urbe condita) på sju legendariska kullar vid floden Tibern av Romulus, den ene av de två bröderna Romulus och Remus, vilka hade blivit uppfödda av en varginna och sedan vuxit upp hos herden Faustulus.
I flera hundra år var Rom, som huvudstad i Kungariket Rom, Romerska republiken och Romerska riket, den viktigaste staden i västvärlden. Rom blev också en viktig stad som centrum för den katolska kyrkan och som residensstad för Kyrkostatens, sedermera Vatikanstatens, påvar. Genom renässansen blev Rom åter ett politiskt centrum efter medeltidens nedgång. Staden är än idag en inflytelserik världsstad. Exempelvis är Rom den tredje största FN-staden i världen, som säte för de tre fackorganen FAO, IFAD och WFP.
Utsikt från kupolen i Sankt PeterskyrkanRom och kristendomen [redigera]Huvudartiklar: Påve och Kristendomen i Romarriket
Rom blev ett centrum för den framväxande kristendomen redan under det första århundradet e.Kr. och fick sin betydelse för kristendomen genom att de båda apostlarna Petrus och Paulus enligt en fast kyrklig tradition hade blivit avrättade och begravda här. Trots förföljelser växte den romerska församlingen snabbt och torde på 200-talet ha överstigit 10 000 personer.
Efter Konstantin den stores seger vid Ponte Milvio norr om Rom 312 e.Kr., började han omedelbart att framhäva den kristna kyrkan också i den yttre arkitekturen. Det område som kallades Lateranen i södra Rom överläts till biskopen som där lät uppföra den ännu existerande Lateranbasilikan (San Giovanni in Laterano), som är kristenhetens äldsta kyrka. Vid Vatikanska kullen lät Konstantin bygga Petersbasilikan över aposteln Petrus' utpekade grav och inledde även bygget av en motsvarande Paulusbasilika (San Paolo fuori le Mura) vid Via Ostiensis ("vägen till Ostia").
Sedan Konstantin flyttat sitt kejserliga residens från Rom till Konstantinopel 330, och riket delats i Västrom och Östrom 395 minskade Roms betydelse som "världens medelpunkt". Visigoternas plundring av Rom 410 blev ett hårt slag för dem som ansett Rom oövervinneligt, och 476 avsattes den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus av germanen Odovakar.
Genom bristen på enhetlig politisk ledning i det forna Västrom fick påven i stället en allt större betydelse som samlande kraft, särskilt sedan Rom blivit huvudstad i den nya Kyrkostaten 756. Ekonomiskt och socialt innebar den följande tiden en nedgång för staden som drabbades av saracenernas upprepade angrepp och av normandernas skövling 1084. Under dessa århundraden besöktes Rom av pilgrimer från hela Europa, vilket bevarade stadens internationella profil, och en rad laterankoncilier ägde rum.
Efter påvarnas exil i Avignon (1309-1378) och den följande påveschismen (1378-1417) började en ny uppgång. De följande århundradena präglades av en intensiv byggverksamhet, och framför allt skapades stora sakrala monument. Den gamla Petersbasilikan från 300-talet revs och ersattes av Bramantes och Michelangelos väldiga Peterskyrka (invigd 1626). Renässansens och barockens påvar var ofta lidelsefullt intresserade av konsten och drog konstnärer och musiker till staden. I sammanhanget bör Giovanni Lorenzo Bernini och Francesco Borromini nämnas. Staden plundrades och brändes 1527 av Karl V:s styrkor under Roms skövling, "Sacco di Roma".
En ny nedgång drabbade Rom, när Napoleons trupper ockuperade Kyrkostaten och höll påven Pius VII fången i Frankrike 1809-1814. Kyrkostaten kunde visserligen återupprättas 1815 men upplöstes sedan definitivt när Italien enades 1870. Trots påven Pius IX:s häftiga motstånd blev Rom huvudstad i det nya kungariket. Förhållandena mellan påven och den italienska staten förblev obestämt fram till 1929, då Lateranfördraget undertecknades. Detta fördrag mellan Pius XI och den fascistiska regeringen under Mussolini innebar, att Vatikanstaten bildades och avgränsades från Italien. Fördraget garanterade även den Heliga stolens suveränitet över Vatikanstaten och vissa andra byggnader mot att påven i gengäld officiellt erkände kungariket Italien.
Rom är en av få europeiska huvudstäder som klarade sig från andra världskriget, trots Italien var inblandad.
1948 bekräftades denna reglering av Italiens nya republikanska författning och ersattes 1984 av ett modifierat konkordat. Tack vare kommunikationernas och massmediernas utveckling har Rom snarast fått större betydelse som katolskt centrum än tidigare.
Geografi [redigera]
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tattoo-maker/436351962/