May
Sunday 19 November 2017 photo 1/1
|
Karaoke
Finns det något härligare än att sjunga ut sina känslor och funderingar? Sång är något jag verkligen känner glädje för och som ger mej tröst närhelst jag känner mej nere. Det har dock inte alltid varit så även om man när man var riktigt liten sjöng för sin storasyster för att man såg upp till henne.
I alla fall så sjöng man inte såpass ofta när man började högstadiet (Inte så ofta mer än hemma tidigare heller). Jag tyckte att sång var inget för mej. Jag kände inte att jag var någon bra sångare utan det var mer det att jag försökte lära mej att spela instrument såsom piano, bas och gitarr. I alla fall så gick man ut skolan och man kände att musik var något fint men att man hellre lyssnade på musik än sjöng.
Året var 2010 i Februari-Mars någonstans. Det skulle bli karaoke-kväll på mitt favorit-ställe där jag alltid tog en kaffe. En och En halv kök och bar. Det skulle som sagt bli karaoke där för att få igång på Hedemora lite så jag och min dåvarande gick dit för att kolla. Det var trevligt och vi satt och lyssna på karaoke-värden. Min dåvarande tyckte att jag skulle gå upp och sjunga en sång för henne. Jag var inte rädd för att skämma bort mej då jag fortfarande är en teater-apa så jag valde Michael Jacksons låt "Thriller" för att jag trodde att den skulle vara enkel. Det var den inte och jag tyckte inte att jag var något bra.
Två veckor senare gick man dit igen och kände att jag skulle behöva göra något som jag är stolt över så jag valde låten "När vindarna viskar mitt namn" i förhoppning att en svensk låt skulle vara lättare. Det gick vägen och folk jublade. Detta gjorde att jag kände att det blev en mycket härligare stämmning och jag kände att jag faktiskt klarade av att sjunga något som jag även sjöng bra. Jag tog en till och en till och sen var man fast.
Jag började kolla på youtube efter låtar som jag skulle kunna välja nästa gång jag gick dit. Det tog inte många månader innan jag började med att sjunga engelska låtar som jag var säker på hur dem gick. Jag övade till och med in den snabba låten "Great Balls of Fire" med Jerry Lee Lewis! När jag kände att jag var klar med att öva på den och det var dags för att sjunga på Halvan igen så valde jag den låten och var nervös som bara den men det gick så otroligt bra och folk var väldigt imponerade!
Det är synd att det nuförtiden inte var är så mycket Karaoke längre. Jag sjunger väl då och då men just nu hemma för mej själv. Men det är mest för att det inte är någon Karaoke längre där jag är plus att jag har så mycket med skolan att göra. Men om jag någongång kommer nära något ställe där det är karaoke så kan ni förvänta er att jag går upp och sjunger om jag får!
Karaoke handlar inte om att sjunga bra eller ens sjunga rätt (Även om jag kan vara ganska noga med texten för min egen del). Så länge man sjunger och är glad och trivs med det så är det ingen som ska döma ut dej.
Karaoke handlar inte om att sjunga bra eller ens sjunga rätt (Även om jag kan vara ganska noga med texten för min egen del). Så länge man sjunger och är glad och trivs med det så är det ingen som ska döma ut dej.
Annons
Comment the photo
Teaterapa89
Sun 19 Nov 2017 20:18
Nej men jag gör det ändå.. Det är min perfektionism som kommer in då. Visst behöver man inte vara en bra sångare men jag vill ju liksom även utvecklas så därav att jag övar så att jag känner att jag sjunger en låt bra plus att jag har det behovet att veta mer hur låtar går.
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/teaterapa89/523513488/
Visa toppen
Show footer