August
Thursday 22 January 2009 photo 1/1
|
Skrivit ny låt, var vänlig ge texten konstruktiv kritik. Direkta sågningar utan god motivering godtages ej. Och förlåt att den är emo :( men jag är också emo, och ibland måste man skriva direkt från hjärtat :|
Har du någonsin stått vid havet och sett våren tränga fram?
Några första tappra svanar fångar sol vid klippans kant
När den tränger genom isen, och färgar himlen blå
Det är fagert, men jag tror nog hon är vackrare ändå
Hennes ögon kan förblinda stjärnor med sin varma glans
Och leendet kan få ett berg att mista sin balans
Det skrattet och den rösten får min sans att gå i spinn
Ja, hennes enda fel är att hon aldrig ska bli min
Jag har drömt och jag har hoppats, jag har väntat på min vän
Nu vet jag det är över, men jag drömmer ännu än
Så ge mig ett råd, vad ska jag göra med mig själv?
För jag orkar inte leva, men vågar inte dö
För om det inte finns någon himmel, får jag aldrig se henne igen
Så jag lever med min smärta, så viktig är min vän
Jag har fått svårt att skratta i hennes atmosfär
Kan inte låta bli att sörja det som inte är
För vi skulle ju vara lyckliga, de bästa på vår jord
Så nu kan jag inte hjälpa att jag gråter inombords
Och jag vänder blicken bortåt, och torkar fort en tår
Så tragiskt att min levnads mittpunkt saltar mina sår
Åh, ge mig ett råd, hur ska jag glömma bort mig själv?
Vad i friden ska man göra om ens liv har gått i tö?
Åh, om det ändå fanns en himmel, och min dröm var sann ännu i den
Men jag får leva med min smärta, så viktig är min vän
Jag har aldrig varit en tvivlare tills denna dagen kom
Men nu har jag gått sönder och kan inte göra om
Så jag frågar mig, kan någon mening finnas i det här?
Åh, snälla visa meningen med smärtan som jag bär
Ja ge mig ett råd, vad ska jag göra med mig själv?
Jag orkar inte leva, och orkar inte dö
För om himlen finns så tror jag inte att jag kommer in i den
Jag får godta att min himmel är att drömma om min vän
Har du någonsin stått vid havet och sett våren tränga fram?
Några första tappra svanar fångar sol vid klippans kant
När den tränger genom isen, och färgar himlen blå
Det är fagert, men jag tror nog hon är vackrare ändå
Hennes ögon kan förblinda stjärnor med sin varma glans
Och leendet kan få ett berg att mista sin balans
Det skrattet och den rösten får min sans att gå i spinn
Ja, hennes enda fel är att hon aldrig ska bli min
Jag har drömt och jag har hoppats, jag har väntat på min vän
Nu vet jag det är över, men jag drömmer ännu än
Så ge mig ett råd, vad ska jag göra med mig själv?
För jag orkar inte leva, men vågar inte dö
För om det inte finns någon himmel, får jag aldrig se henne igen
Så jag lever med min smärta, så viktig är min vän
Jag har fått svårt att skratta i hennes atmosfär
Kan inte låta bli att sörja det som inte är
För vi skulle ju vara lyckliga, de bästa på vår jord
Så nu kan jag inte hjälpa att jag gråter inombords
Och jag vänder blicken bortåt, och torkar fort en tår
Så tragiskt att min levnads mittpunkt saltar mina sår
Åh, ge mig ett råd, hur ska jag glömma bort mig själv?
Vad i friden ska man göra om ens liv har gått i tö?
Åh, om det ändå fanns en himmel, och min dröm var sann ännu i den
Men jag får leva med min smärta, så viktig är min vän
Jag har aldrig varit en tvivlare tills denna dagen kom
Men nu har jag gått sönder och kan inte göra om
Så jag frågar mig, kan någon mening finnas i det här?
Åh, snälla visa meningen med smärtan som jag bär
Ja ge mig ett råd, vad ska jag göra med mig själv?
Jag orkar inte leva, och orkar inte dö
För om himlen finns så tror jag inte att jag kommer in i den
Jag får godta att min himmel är att drömma om min vän
Comment the photo
Hoppas att man kan få höra den någon gång:)
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tebe/322673100/
Visa toppen
Show footer