August
Monday 22 February 2016 photo 1/1
|
Change
Det ligger en ödesdiger ironi i stunden och en självuppfyllande profetia i huvudet, samtidigt som tidens gång fortskrider. Och dina andetag blir tyngre samtidigt som de blir ytligare. Och sinnet ändrat karaktär, kännbart, så till den milda grad att det antar fysisk form. Du känner igen det här. Du har varit här förr. Självfallet tål det att erkännas att du vid vissa tillfällen önskat dig till detta stadie, till denna frekvens av varande, men så var icke fallet denna gång.
Du har önskat dig bort. Du har önskat dig väck. Du har klöst fingrar och klor blodiga för att slippa ännu en episod av svärta. Fastän mörkret inte längre skrämmer dig så som det gjorde förr. Fastän tårarna inte längre rinner vid första anblick. Fastän detta så ville du slippa. Att inte behöva känna att ett andetag skulle vara just ett definitivt, väldefinierat, kännbart andetag. Att inte behöva fokusera på detaljer för att skingra tankar som äter på dig, tar sönder dig (igen).
Skapelse som föds när en låt spelas 100 gånger på repeat för ett feberdränkt sinne.
Du har önskat dig bort. Du har önskat dig väck. Du har klöst fingrar och klor blodiga för att slippa ännu en episod av svärta. Fastän mörkret inte längre skrämmer dig så som det gjorde förr. Fastän tårarna inte längre rinner vid första anblick. Fastän detta så ville du slippa. Att inte behöva känna att ett andetag skulle vara just ett definitivt, väldefinierat, kännbart andetag. Att inte behöva fokusera på detaljer för att skingra tankar som äter på dig, tar sönder dig (igen).
Skapelse som föds när en låt spelas 100 gånger på repeat för ett feberdränkt sinne.
Annons
Comment the photo
Grove
Wed 2 Mar 2016 19:35
I like i like i like. Allt från texten till kontexten om hur det uppkom till bilden i sig. Great job!
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tecknatritat/521122155/
Visa toppen
Show footer