August
Monday 28 March 2016 photo 1/1
|
Change
Jag sa till dig hur det kändes och du tittade på mig med stora ögon. Och i varje tystnad jag lämnade lät du en ny fråga uppenbara sig. Du vandrade in i mig, som om alla mina låsta portar inte ens existerat från första början. En hand grep tag om mitt hjärta och jag våndades, men orden fortsatte att komma. Redo att förlösas till en obarmhärtig värld om så skulle krävas. Redo att bli dömd, smutskastad och hånad om det var vad jag skulle förtjäna. Villig att... Dränkas(?) innan domen ens var fallen.
Fast det skedde förstås aldrig. Och en flyktig stund försvann när samtalet dödades av en omgivning som inte kunde bry sig mindre om vad som skedde i stunden.
Och jag förlorades.
Så som jag alltid gjort.
Varje gång en teckning blir färdig får jag sagt en mening eller två som betyder något, som verkligen har en innebörd, till dig. En myriad av timmar för en handfull ord. Och jag tecknar. Tecknar tills fingrarna värker och insidan kvider, för att jag har så mycket att säga, men bildernas avstånd ökar och tystnaden består.
Fast det skedde förstås aldrig. Och en flyktig stund försvann när samtalet dödades av en omgivning som inte kunde bry sig mindre om vad som skedde i stunden.
Annons
Visa toppen
Show footer