August
Tuesday 3 February 2015 photo 1/1
|
Mina ecco skor :3
Har blivit sämre på att uppdatera, I know... men ja, livet rullar på som vanligt. Min depression har varken blivit bättre eller sämre, och jag brukar ha en ångestattack om dagen (typ på kvällarna, får ont i bröstkorgen pga trycket från min ångest), har tagit upp detta samt andra orsaker till min terapeut så vi ska börja arbeta därifrån. Jag måste även titta med honom om de kan skriva under ett papper i någon form av att jag har en slags depression, måste liksom ha ett godkännande från honom för att det ska räknas - och jag vägrar att ta antidepressiv, jag har vägrat göra det i flera år när folk har bett mig att testa det, jag vet att jag kan klara mig utan det.
Min terapeut frågade mig om jag hade nått botten än och jag svarade tillbaka att jag inte hade gjort det, vilket ledde till följdfrågan om hur jag kunde veta det. Och nu kanske ni också undrar? Jo, jag har förr varit på botten så jag vet hur det är och den känslan har jag inte i dagens läge, men jag är ändå inte långt ifrån. Sedan så fort jag lyckas med något bra så inträffar något dåligt, det känns som om jag inte kan få vara glad utan att "straffas" för det - det kan vara att det händer något dåligt eller att jag börjar tänka massa dumma tankar om mig själv.
Min handläggare inom utbildningen vet om väldigt liten del av detta, så jag har fått läsa 2st böcker för att försöka må bättre, men problemet är att jag fattar innebörden i böckerna men att jag inte låter det påverka hur jag ser på mig själv.
Det största problemet jag har är att jag är så envis av mig med att vara negativ, jag kan längre inte se vad som är bra med att vara positiv mot mig själv... Jag kan känna och uppskatta andras glädje och framgångar, men när det kommer till mig själv så finns det inte på kartan. Man kan nästintill säga att jag har gett upp med mitt liv, jag känner mig så tom inombords... jag gör de vardagliga sysslorna, men sedan orkar jag inte mer. Jag vill inte ta livet av mig eller så, men jag kan ändå inte se vad min mening med livet är, hoppet är typ bortblåst för min del och jag orkar inte längre med något.
Annons
Camera info
Camera unknown
Focal length 4 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/15 s
ISO 1000
Döden
Tue 3 Feb 2015 22:28
Stå på dig! Våga vägra tabletter, de hjälper för stunden sen blir man beroende.. :( Vore skönt om psykologer kunde gilla sitt yrke.
TeyDaddy
Tue 3 Feb 2015 23:03
Jamen precis, sedan så tar det ju tid innan de påverkar en... och det blir ju ännu svårare att sluta när man väl har börjat ta dem. Jo det kan jag hålla med dem, de försöker oftast komma med så "enkla" lösningar som möjligt så att de slipper själva göra något åt saken/hjälpa den som ber en om det - sedan är de sjukt bra på att tjata om en och samma sak.
Döden
Tue 3 Feb 2015 23:07
Jaa exakt! Dessutom fungerar inte medicinerna på rätt sätt om man inte får terapi samtidigt. Men ja det är bara "snabba/enkla" lösningar som gäller för majoriteten. Har verkligen haft tur med psykologer men känner så många som blir så vidrigt behandlade. :(
TeyDaddy
Tue 3 Feb 2015 23:17
Jo, och sedan måste man ju även ha viljan till att bli "frisk"/positivare, om man inte har den viljan så brukar man inte komma någon vart med medicinerna heller... man måste få rätt behandling (terapi samtidigt) så som du säger. Jo jag har märkt det, sedan så får jag typ samma lösningar hela tiden... han får det att låta som om det är "bara" att göra det, han tjatar tex om att jag måste släppa min envishet (det fattar jag att jag behöver) men att det är BARA att släppa på det. Det är liksom inte så enkelt när man har levt med det i typ 10 års tid, förr för att skydda en själv, men nu har det blivit som en ful ovana och jag behöver ju hjälp...
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/teydaddy/519430994/
Visa toppen
Show footer