Monday 28 January 2008 photo 2/2
![]() ![]() ![]() |
Och ja, det är vid såna här tillfällen som jag är rädd för mig själv. Hur i helvete kan en människa vara så här avundsjuk? Och då på saker som hon inte ens borde bry sig om. Hur jävla dum får man vara. Och ändå kan jag inte rå för det, känslan är likväl densamma. Musklerna spänner sig till den grad att jag inte kan göra någonting annat än att bara knyta händerna tills naglarna skär in i handflatorna. Jag känner för att gråta och slåss samtidigt, en arg röst i mitt huvud påkallar uppmärksamhet genom att spela upp diverse scenarior där jag får skälla ut den som har gjort mig upprörd. På ett äkta "varför låtsas du ens vara vän med mig?"-vis som jag behärskar otroligt bra. Det slutar alltid olyckligt, vilket bara gör mig argare än tidigare. Eller inte arg.. Mer besviken. Sårad kanske. Och jag vet att det här inte är rätt, mina tankar är fel och själviska. Ändå kan jag inte sluta känna den maniska, djuriska avundsjukan. Som ett otäckt djur som har krypit ihop bakom de pojkar som berör en mest.. För att därefter hålla ett bestämt tag om deras ben, som för att visa alla andra att de är ute på farliga tankar om de inte lämnar oss ensamma. Och jag vet själv hur det låter, hur det ser ut. Men jag kan ändå inte låta bli. Det tar över, som hunger eller trötthet, en extas som uppfyller hela kroppen och tar över alla andra känslor. Jag hatar avundsjuka.
Annons
Comment the photo
konaya
Mon 28 Jan 2008 23:59
Avund fungerar inte i längden, det leder bara till ensamhet. Och den varan har man redan så det räcker och blir över... -_-'
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/thatswhashesaid/157398597/