October
Wednesday 3 June 2009 photo 1/1
|
Jag kommer inte ens ihåg vad det var jag ville och skulle skriva här.
Känns som om något borde sägas, men jag vet fan inte vad... Jag har inte lagt upp någon värst informativ text här på aldelses för länge. Fast är det bra kanske? Men tjänar ju ändå inget på det, precis som restan av precis allt. Enda gången man orkar lägga upp något, eller skriva, är ju då man mår som sämst, och har tråkigast, eller? Tycker det verkar som det på nästan alla. Finns fan inte en jävel som mår bra nu förtiden, verkar det som. Synd är det, för jag bryr mig, men ja, vad kan man göra. Det är fortfarande bara en själv som kan lösa sina egna problem. Men men. Det har hänt aldeles för mycket sen senast. Men ändå går jag fortfarande runt i min värld med min psykos-musik i hörlurarna. Det är där jag trivs som bäst. Musiken som bara passar in för bra i ens eget liv. Aldeles för mycket sker, som förr skulle tagit knäcken på mig, men varför inte nu? Det som inte dödar det härdar. Jag är väl van. Ändå har nog de allra värsta sakerna i hela mitt liv hänt senaste månaden, men vem orkar bry sig? Jag lever på och tar inte in skiten och mår bra för stunden då jag kan. Möten med poliser, tripp till akuten, evigt tjat och daltande från socialen och nästan för mycket av allt annat också. En helovändning på mitt liv behövs, och jag försöker också... Men inte mycket hjälp finns p.g.a. ett sjukt jävla samhälle som nekar allt för småsaker. Inte förens nu börjar jag ens fundera på det...? Varför.. Det är allt för många frågor, ta mig fan hela tiden, och man får heller aldrig svar på något.
När jag nu läst igenom vad jag skrev fattar jag inte ens varför jag skrev det, oc vad jag ville få fram... Men jag låter det stå, så kanske nån jävel har kul åt mina tankar...
Känns som om något borde sägas, men jag vet fan inte vad... Jag har inte lagt upp någon värst informativ text här på aldelses för länge. Fast är det bra kanske? Men tjänar ju ändå inget på det, precis som restan av precis allt. Enda gången man orkar lägga upp något, eller skriva, är ju då man mår som sämst, och har tråkigast, eller? Tycker det verkar som det på nästan alla. Finns fan inte en jävel som mår bra nu förtiden, verkar det som. Synd är det, för jag bryr mig, men ja, vad kan man göra. Det är fortfarande bara en själv som kan lösa sina egna problem. Men men. Det har hänt aldeles för mycket sen senast. Men ändå går jag fortfarande runt i min värld med min psykos-musik i hörlurarna. Det är där jag trivs som bäst. Musiken som bara passar in för bra i ens eget liv. Aldeles för mycket sker, som förr skulle tagit knäcken på mig, men varför inte nu? Det som inte dödar det härdar. Jag är väl van. Ändå har nog de allra värsta sakerna i hela mitt liv hänt senaste månaden, men vem orkar bry sig? Jag lever på och tar inte in skiten och mår bra för stunden då jag kan. Möten med poliser, tripp till akuten, evigt tjat och daltande från socialen och nästan för mycket av allt annat också. En helovändning på mitt liv behövs, och jag försöker också... Men inte mycket hjälp finns p.g.a. ett sjukt jävla samhälle som nekar allt för småsaker. Inte förens nu börjar jag ens fundera på det...? Varför.. Det är allt för många frågor, ta mig fan hela tiden, och man får heller aldrig svar på något.
Comment the photo
saknar dig! ^^
Jag saknar dig. <3
men ah iaf min hand på bilden så. jag är nöjd ändå
19 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/thepot/375225841/
Visa toppen
Show footer