1 November 2007
Textsamtal & Maskprovning
Idag skulle det ske! Vi filmare skulle få läsa varandras noveller och både ge och få respons på det skrivna genom textsamtal i grupper. Kändes som vanligt lite pirrigt att man skulle behöva läsa upp sin text, men man slog det ur sinnet tills vidare. Först skulle man ju läsa de andras noveller ...
Det som slog mig när jag började läsa var att alla verkligen skriver skitbra! Det var en ren fröjd att sitta och läsa de olika texterna, vissa poetiska, andra rättframma och kortfattade. Jag fick rent av läsa en som utspelade sig i något slags mellanting av en verklig värld och en fabelvärld, vilket jag fann väldigt intressant. Självklart började hjärnan vandra i banorna: "varför kunde inte jag skrivit om något så här intressant," men även detta fick man radera fort som attan för att inte få onödig ångest. Det gick bra att läsa upp min text faktiskt (trots att den kändes längre än vad den egentligen var medan jag läste) och även de andra i gruppen jag satt i berättade väldigt målande och skickligt, tycker jag. Jag fick en del positiv respons på min novell, och jag tyckte att det var kul att få berätta om tankarna som väckts hos mig när jag läste de andras noveller.
På eftermiddagen fanns det inte mycket att göra alls. Det var tråkigt regnväder som rådde utanför skolan, och man kom inte helt utan ångest ihåg att man skrivit upp sig på hela fyra tvättider på kvällen (16:00 - 24:00). Då kom Vic och sade att han och Emanuel skulle köra en sväng in till Visby för att titta på Halloween-grejer inför Allhelgonahelgen, och att det fanns platser kvar i hans bil om man ville hänga på. Jag såg min chans att undkomma vardagstristessen och nästan slängde mig in i baksätet med huvudet före. Det var en ganska så liten bil att sitta i baksätet på, men som tur väl är så är jag ju inte särskilt stor själv heller.
Vår första anhalt var vid Röda Korsets "Kupan" i Visby, där Vic och Emanuel tittade bland prylar och CD-skivor efter något som föll dem i smaken. Det fanns även en del plagg som var till salu, så den lille rekvisitören i mig manade mig att försöka komma ihåg att besöka det här stället vid ett senare tillfälle för att titta lite närmare. Bland skivorna fanns det en del gamla fynd som jag skäms över att säga att jag lyssnade på en gång i tiden (ung och naiv som jag var), och Emanuel hittade en LP-skiva med Batman-symbolen på omslaget som han köpte meddetsamma. Vi körde så vidare innåt innerstaden, lämnade bilen på gångavstånd från den lokala MAX-restaurangen (ett strategiskt drag, skulle det komma att visa sig) och begav oss till fots till leksaksaffären innanför murarna. Detta var det egentliga huvudmålet för den lilla kvällsutflykten, om jag förstod saken rätt, för knappt hade vi stigit in i affären förrän Vic och Emanuel började prova de olika perukerna och hattarna som fanns på display. Så här när Allhelgonahelgen närmar sig så räcker det inte med att bara se lite lagom folkhögskolesliten ut i plytet, utan man måste ju förstärka det otäcka anletet med masker och smink och andra allehanda attiraljer. Vic och Emanuel köpte tillsammans ett par otäcka löständer, vilka vi hade fruktansvärt kul åt medan vi strosade runt på Visbys mörka gator.
Vid ett tillfälle stötte vi på kurskamraten Gustav, men i övrigt så var det mest spännande som hände innan vi åkte tillbaka till skolan att vi åt kvällsmål på MAX-restaurangen jag nämnde tidigare. Innan vi gick dit lät dock Vic köpa tre kexchoklad att övverraska oss andra med. Tyvärr kunde jag inte ta emot min chokladkaka eftersom jag undviker allt som har choklad i sig numera (nötallergifobi!), så Vic blev nog lite besviken. Jag grundar denna misstanke på att han upprepade olika variationer av frasen: "Här försöker man vara lite snäll och köpa choklad, men det uppskattas tydligen inte," medan vi åt på MAX-restaurangen. Så snart vi ätit oss mätta och glada tog vi plats i Vics lilla bil än en gång för att kunna ta oss hem i mörkret. Väl hemma på skolområdet gjorde jag mig redo att påbörja mitt omfattande tvättarbete, som jag låtit skjuta upp i tre timmar tack vare att jag åkt med på utflykt. Som man bäddar får man ligga, antar jag ... om nu lakanen hinner bli torra ...
Direct link:
http://dayviews.com/thelemakos/2007/11/1/