14 January 2008
Casting & Clockwork Orange
Ännu en vecka tar sin början här i Fårösund, och med den kommer nya skoluppgifter. Idag gav magister Kave oss vårt första skriftliga projekt på länge, och när magister Kave ger ut skriftliga uppdrag gör han det med besked. Efter att ha gått igenom rent teoretiskt hur TV-giganter (SVT och TV4 t.ex.) föredrar att samarbeta med privatpersoner, respektive mindre TV-bolag, tilldelades alla i klassen vars ett TV-bolag att göra research på. Tydligen så ska de fakta vi hittar föras samman till ett kompendium som vi alla ska kunna ta till hjälp senare i vår utbildning ... efter de muntliga redovisningarna förstås.
En fågel hade viskat i mitt öra (rättare sagt: jag läste det på FirstClass i fredags) att den kommande filmproduktionen här i bygden ("Lasse-Majas Detektivbyrå") skulle hålla casting för statister inför produktionen i fråga inne i Visby idag, och självklart var vi ett litet gäng filmare som var pigga på att göra ett "studiebesök" efter skoltid. På utsatt tid tog vi plats i skolans buss (som magister Kave varit så hygglig och bokat just for the occation) och begav oss mot stora staden, för att få se hur en casting går till. Vissa av oss ville visa sitt intresse för att medverka i produktionen, medan andra mest ville se hur det hela gick till (jag själv tillhörde den senare gruppen när vi begav oss). Väl framme i Visby anslöt sig Vics kompis Carolina till vår muntra skara, och i enad trupp traskade vi till biografen Röda Kvarn, där castingen skulle komma att äga rum.
Det var inte alls så mycket folk som man kunde tro att det skulle vara på biografen (med tanke på att castingen redan ägt rum en dag, och fått uppmärksamhet i den lokala pressen), men de höga könumren som stod på anmälningsblanketterna skvallrade om att intresset varit allt annat än svalt från gotlänningarna i staden. När Emanuel tog sig en "kölapp" bestämde även jag mig för att norpa papper och penna och fylla i min skostorlek. Vill man se hur en casting fungerar måste väl det bästa sättet vara att delta i en? Åtminstone var det så jag tänkte när jag tog plats bredvid de andra följeslagarna, som hade fyllt i sina uppgifter, och började vänta. De som varit statister i någon film någon gång vet att man får vänta väldigt mycket (med betoning på väldigt), och även vid en så pass liten casting som den som ägde rum på Röda Kvarn under eftermiddagen fick man vänta i drygt en timme innan ens nummer lästes upp. Då var det dags att träda in i salongen för att träffa den statistansvarige.
Det hela gick mycket mer lättsamt till än vad jag hade trott att det skulle göra, men dels så hade den statistansvarige lite bråttom att hinna träffa alla intressenter ute i lobbyn, och dels så kände hon redan till mig, Vic och Emanuel lite grann sedan vår statistmedverkan i den kommande TV-serien "Främmande Fågel" (se 13:e oktober -07). Efter att ha fotats och fått lämna sin anmälningsblankett var man fri att gå, och efter att vi tagit avsked av vår klasskamrat Miranda (som fått arbeta som statistansvarsassistent sedan gårdagen) begav vi oss i rask takt mot den lokala Mc'Donalds-restaurangen, på det att vi alla skulle kunna resa hem mätta och glada. Efter det korta, men fullt tillräckliga, skrovmålet gick vi en sväng till den intilliggande Expert-butiken för att skaffa lite billig musik att spela i bussen, innan vi lämnade Visby för den här gången. Det var jag som fick den stora äran att manövrera fordonet i fråga hela vägen tillbaka till Fårösund, och om man bortser från att jag körde lite halvtaskigt till en början, eftersom jag hade ställt in sätet helt åt pipan (hur de övriga i bussen skulle kunnat undgå att märka det) så vart det en fridfull färd genom mörkret tills vi nådde vårt kära hem på folkhögskolan.
Kvällen bjöd på ännu en av filmhistoriens omtalade storfilmer - Stanley Kubricks "Clockwork Orange." Själv såg jag filmen i fråga för tredje gången, men eftersom det var ett bra tag sedan jag såg den förra gången gjorde det ingenting. En ganska så obehaglig film på det hela taget (dock inte på samma sätt som "Rise of the Footsoldier" som vi såg igår ...), men jag slås fortfarande av vilket arbete de som gjorde filmen har lagt ner på att de klassiska musikstyckena ska fungera ihop med det som sker, och vid vissa tillfällen rent av ge det som visas ännu en dimension! En minnesvärd scen (förrutom den klassiska öppningsscenen) är den i vilken huvudpersonen Alex och hans "droogs" anfaller ett rivaliserande gäng på teatern. Det är svårt att tänka sig en actionscen, som inte går i slow motion, till tonerna av klassisk musik, men "Clockwork Orange" lyckas med det - och kommer undan med det! Bortsett från musiken så är ju själva storyn inte helt dum den heller, och dialogen är en av de skönast utformade jag hört i någon film någonsin. En helt okej rulle som håller än idag, men man ska vänta en tid mellan gångerna man ser den för att inte tjata ut Kubricks mästerverk ...
Direct link:
http://dayviews.com/thelemakos/2008/1/14/