May
Sunday 8 November 2009 photo 1/1
|
nu är det min tur och vara ledsen
för mig har det alltid varit självklart att bry sig mer om sina vänner än sig själv.
jag har väldigt många tankar i mitt huvud just nu, bra men även dåliga! jag vet att jag har fått hjälp av många människor, mest av allt vill jag tacka mina underbara vänner, och då menar jag verkligen de få riktiga vännerna jag verkligen har. utan de människorna hade det troligtvist inte funnits så mycket kvar utav mig. visst hade jag stått på mina egna ben, men de hade varit jävligt ostabilt, och det är fortfarande lite ostabilt. en dag ska jag stå på mina egna ben stabilt, ibland känns den dagen väldigt långt borta... typ dagar som denna!
när dagen är kommen ska jag iallafall tacka er, även om det då kommer vara omöjligt att ge tillbaka det jag fått från er. det kommer inte direkt räcka.
alla säger jämt att saker och ting kommer lösa sig, och jag är fullkomligt säker på att det kommer det och göra, men när?
jag vill inte må dåligt, de känns om de är förbjudet, och det är det. i min värld.
jag vill bara kunna se mig själv och tänka, fan vilken bra människa jag är, utan att känna tvivel!
jag vill bara veta att en dag kommer jag kunna vara helt nöjd och känna att jag verkligen har lyckats!
pallar verkligen inte och känna såhär... det förstör ju verkligen allt.
för mig har det alltid varit självklart att bry sig mer om sina vänner än sig själv.
jag har väldigt många tankar i mitt huvud just nu, bra men även dåliga! jag vet att jag har fått hjälp av många människor, mest av allt vill jag tacka mina underbara vänner, och då menar jag verkligen de få riktiga vännerna jag verkligen har. utan de människorna hade det troligtvist inte funnits så mycket kvar utav mig. visst hade jag stått på mina egna ben, men de hade varit jävligt ostabilt, och det är fortfarande lite ostabilt. en dag ska jag stå på mina egna ben stabilt, ibland känns den dagen väldigt långt borta... typ dagar som denna!
när dagen är kommen ska jag iallafall tacka er, även om det då kommer vara omöjligt att ge tillbaka det jag fått från er. det kommer inte direkt räcka.
alla säger jämt att saker och ting kommer lösa sig, och jag är fullkomligt säker på att det kommer det och göra, men när?
jag vill inte må dåligt, de känns om de är förbjudet, och det är det. i min värld.
jag vill bara kunna se mig själv och tänka, fan vilken bra människa jag är, utan att känna tvivel!
jag vill bara veta att en dag kommer jag kunna vara helt nöjd och känna att jag verkligen har lyckats!
pallar verkligen inte och känna såhär... det förstör ju verkligen allt.
Visa toppen
Show footer