januari
måndag 8 mars 2010 bild 1/1
|
Tänkte ladda upp en bra låt
http://www.youtube.com/watch?v=iZLhPXsQ5W4 - Lordi - Deadache
Lyrics
She's over by my place as decoration
I preserved her face for inspiration
Flashlights from authorities
Lanterns brighten up the scene
Familiar faces of the long dead
The Mad Butcher goes bump in the night
And loneliness
It makes nights endless
The farm bathes in the thumping moonlight
It incubates my grief and madness
And sometimes
That's when i get a Deadache
I can't feel myself I'm sinking deeper
Mother's not really gone, i'm dressing in
Dusty musty shrine to me
Board the door so she'll keep long
There's no way that she'll be leaving me
Sometimes - I get a Deadache yeah
Sometimes - I get a Deadache yeah
Sometimes
In November i lost my family
It took away all my friends and blamed insanity
Info om låten
Låten handlar om Ed Gein den ricktiga leather face
Info om Ed Gein
Edward Theodore "Ed" Gein, född 27 augusti 1906 i La Crosse, Wisconsin, död 26 juli 1984 på Mendota Mental Health Institute, Madison, Wisconsin, var en amerikansk seriemördare, även om endast två mord bundits till honom. Han blev ökänd på grund av nekrofiliskt beteende (vilket involverade att skinnflå offer och gräva upp lik, han dekorerade sitt hem med likdelar, och skapade kläder och möbler av deras skinn). Förutom hans broders död 1944, som skedde under mystiska förhållanden, försvann sex människor från städerna La Crosse och Plainfield mellan 1947 och 1957.
Ed Gein var son till Augusta Lehrke (1878 - 1945) och George P. Gein (1873 - 1940). Hans föräldrar var båda födda i Wisconsin och hade gift sig den 7 juli 1900. De fick två barn, Ed, samt hans äldre bror, Henry G. (1901 - 1944).George Gein var en våldsam alkoholist som ofta var utan jobb. Gein och hans bror försköt sin far, liksom Augusta, som behandlade sin make som om han var en lågt stående varelse. Trots att hon avskydde sin make, bestod äktenskapet, då skilsmässa inte var ett alternativ på grund av familjens religiösa tro. Augusta styrde familjens lilla butik och köpte slutligen en gård utanför en annan liten stad, Plainfield, som blev familjen Geins permanenta hem.
Augusta flyttade till denna avskilda plats för att förhindra att andra människor påverkade hennes söner. Gein gick endast hemifrån för att gå till skolan, och Augusta blockerade varje försök han gjorde att skaffa vänner. Förutom skolan tillbringade han största delen av sin tid med att hjälpa till på gården. Augusta, som var Lutheran och fanatiskt religiös, tvingade i sina söner världens omoral, ondskan i att dricka, och tron att alla kvinnor (förutom henne själv) var horor. Enligt Augusta var den enda accepterade formen av sex för biologisk förökning. Varje eftermiddag tog hon tid att läsa från Bibeln, vanligen valde hon grafiska verser från Gamla Testamentet, som handlade om död, mord och gudomlig vedergällning.
När Gein kom i puberteten, blev Augusta väldigt strikt. En gång skållade hon honom med kokhett vatten, efter att hon kommit på honom med att onanera i badkaret. Hon tog tag i hans genitalier, och kallade dem "curse of man" (mannens förbannelse). Med en liten utväxt över ena ögat och feminint uppträdande blev den unge Gein ett offer för mobbare. Klasskamrater och lärare minns andra saker, som att han kunde börja skratta som om han skrattade åt ett eget skämt. Även om han inte utvecklades bra socialt, så var han duktig i skolan, speciellt i läsning. Psykometriska tester visade dock en normal begåvning med en intelligenskvot (IQ) på omkring 99.
Vid tiden för hans fars död 1940, hade Henry börjat rata Augustas syn på världen. Han hade till och med börjat tala illa om henne medan hans bror hörde. I mars 1944 fann bröderna sig mitt i en eld på gården. När Ed sprang för att hämta polis sa han att han inte längre kunde se sin bror, men ledde dem sedan direkt till sin broders lik. Trots att det fanns bevis på att Henry hade fått slag mot skrevet, och hade två märken bak på huvudet, så fastställde obducenten att han hade dött av kvävning medan han kämpade mot elden. Därefter levde Gein ensam med sin mor. Mindre än två år senare, den 29 december 1945, dog Augusta från flera strokes, och hon lämnade därmed sin son ensam kvar. Under de kommande åren levde Ed Gein ensam på gården och försörjde sig som traktens "fixare" då han var mycket händig och skicklig på hantverk, invånarna i Plainfield har beskrivit Ed efter sin mors död som en trevlig men tillbakadragen och lätt folkskygg person, lite av traktens original. Ingen anade vad som döljde sig bakom fasaden.
Polisen misstänkte att Gein var inblandad i en butiksägares, Bernice Worden, försvinnande i Plainfield, den 16 november 1957. När de gick in i ett skjul på hans ägor gjorde de sitt första hemska upptäckt den natten: Wordens lik. Hon hade halshuggits, och hängde upp och ner i anklarna och hade blivit uppsprättad vid torson, som en hjort. Skadorna hade hon fått efter döden; hon hade skjutits på nära håll med ett .22-kalibrigt gevär.
När de sökte genom huset fann myndigheterna:
- avhuggna huvuden på sängstolparna i sovrummet;
- skinn som han gjort till lampskärmar;
- kranier som gjorts till soppskålar;
- ett mänskligt hjärta
- en ansiktsmask tillverkad av riktigt ansiktsskinn hittades i en papperspåse;
- ett halsband av människoläppar;
- en kappa gjord av en vagina och bröst som han sytt ihop;
- andra saker tillverkade av mänskliga kroppsdelar, inklusive ett skärp gjort av bröstvårtor.
Mest ökänd av alla Geins skapelser var en hel garderob tillverkad av människoskinn, ben, en uppskuren torso (inklusive bröst) och flera masker av ansiktsskinn som såg ut att vara av läder, och nästan mumifierade.
Gein erkände till sist under förhör att han brukade gräva upp gravar av nyligen döda medelålders kvinnor som han tyckte liknade hans mor, och tog hem kropparna, gjorde om dem till läder och skapade sina makabra ägodelar. En författare beskriver Geins vana att ta på kvinnornas skinn som en "galen transvestitritual". Gein förnekade att han haft sex med de uppgrävda kropparna, med förklaringen att "de luktade för illa". Under förhör erkände Gein också att han skjutit ihjäl Mary Hogan, en lokal baranställd, som varit saknad sen 1954.
Kort efter hans mors död, hade Gein velat byta kön, även om det debatteras om ifall han var transsexuell. Enligt de flesta skapade han sin kvinnodräkt för att kunna låtsas vara sin mor, snarare än att byta kön.
Harold Schechter, en ledande expert på seriemördare, skrev en bästsäljande bok om Gein. I boken nämnde Schechter att Plainfields sheriff, Art Schley, fysiskt överföll Gein under förhör, genom att slå hans huvud mot en tegelvägg. På grund av detta blev Geins slutliga erkännande underkänt. Schley dog av en hjärtattack vid 43 års ålder, kort innan Geins rättegång. Många som kände honom sa att han blev så traumatiserad av den skräck som förorsakades av Geins brott och rädslan att tvingas vittna, så att detta ledde till hans tidiga död. En av hans vänner sade att "Han var ett offer för Ed Gein, så säkert som om han hade slaktat honom."
Gein bedömdes vara mentalt instabil och därför inte lämpad att gå igenom rättegång vid tidpunkten för hans arrestering, och han skickades till Central State Hospital i Waupun, Wisconsin. Senare blev sjukhuset ett fängelse och Gein förflyttades till Mendota State Hospital i Madison, Wisconsin. 1968 bestämde Geins läkare att han var frisk nog att gå igenom rättegång; han fanns "inte skyldig på grund av galenskap" (not guilty by reason of insanity), och tillbringade resten av livet på sjukhus.
Medan Gein hölls i arrest brann hans hus ner till grunden. Mordbrand misstänktes. 1958 såldes Geins bil, i vilken han bogserade de döda kropparna, på offentlig auktion för en $760 till en företagsam karnevaloperatör vid namn Bunny Gibbons. Gibbons kallade sin attraktion för "Ed Gein Ghoul Car" och tog 25 cent för att besökare skulle få se den.
Den 26 juli 1984 dog Ed Gein på grund av andnings- och hjärtsvikt i Goodland Hall på Mendota Mental Health Institute. Vid sin död förbannade han sin mors namn, och en okänd person vid namn Anne. Hans gravplats på Plainfield kyrkogård blev ofta vandaliserad genom åren; souvenirsökare högg av bitar av gravstenen innan hela blev stulen 2000. Gravstenen återfanns i juni 2001 nära Seattle och kan ses i ett museum i Wautoma, Wisconsin. Efter Geins död obducerades hans lik, och man fann bristningar i bakre delen av hjärnan.
I preserved her face for inspiration
Flashlights from authorities
Lanterns brighten up the scene
Familiar faces of the long dead
The Mad Butcher goes bump in the night
And loneliness
It makes nights endless
The farm bathes in the thumping moonlight
It incubates my grief and madness
And sometimes
That's when i get a Deadache
I can't feel myself I'm sinking deeper
Mother's not really gone, i'm dressing in
Dusty musty shrine to me
Board the door so she'll keep long
There's no way that she'll be leaving me
Sometimes - I get a Deadache yeah
Sometimes - I get a Deadache yeah
Sometimes
In November i lost my family
It took away all my friends and blamed insanity
Visa toppen
Visa sidfoten