Sunday 7 December 2008 photo 1/1
|
Lär mig att skratta, men låt mig aldrig glömma att jag grät
Många människor tro att det finns folk som alltid är lyckliga, man ser bilder och filmer
Och tänker så vill jag oxå leva, men i verkligheten finns det ingen som är ständigt lycklig
Varje människa har någon gång blivit sårad.
Ingen människa vill ju känna saknar sorg eller smärta , så varför finns den där?
Skulle inte alla va mycket bättre om det bara fanns lycka?
Det finns ett ordspråk som går så här, "lär mig skratta men låt mig aldrig glömma att jag grät"
Många tänker säkert varför skulle man vilja komma ihåg att man gråtit?
Jag vet inte svaret men jag chansar på att om det inte finns någon sorg hur ska man då veta vad lycka är?
Alla saker som gör folk lyckliga, att man får tillbaka en vän eller får en leksak man länge längtat efter.
Om man aldrig förlorat en vän , så värdesetter man inte den på samma sett som om man skulle förlora den och få tillbaka den igen .
Och om man inte först skulle längtat efter den där leksaken ,hur vet man då att man blir glad för den?
Jag tror att man måste känna längtan, sorg, svek,ensamhet , osäkerhet och smärta för att kunna vara lycklig, kär och tacksam.
Om man inte tvivlar och våga fråga,hur ska man då få veta sanningen?
Något dåligt behöver inte alltid bli något sämre, utan det kan även bli något bättre
Det finns ingen som alltid är lycklig, det finns bara dom som försöker ta dan som den kommer och leva den som om det vore ens sista.
Många människor tro att det finns folk som alltid är lyckliga, man ser bilder och filmer
Och tänker så vill jag oxå leva, men i verkligheten finns det ingen som är ständigt lycklig
Varje människa har någon gång blivit sårad.
Ingen människa vill ju känna saknar sorg eller smärta , så varför finns den där?
Skulle inte alla va mycket bättre om det bara fanns lycka?
Det finns ett ordspråk som går så här, "lär mig skratta men låt mig aldrig glömma att jag grät"
Många tänker säkert varför skulle man vilja komma ihåg att man gråtit?
Jag vet inte svaret men jag chansar på att om det inte finns någon sorg hur ska man då veta vad lycka är?
Alla saker som gör folk lyckliga, att man får tillbaka en vän eller får en leksak man länge längtat efter.
Om man aldrig förlorat en vän , så värdesetter man inte den på samma sett som om man skulle förlora den och få tillbaka den igen .
Och om man inte först skulle längtat efter den där leksaken ,hur vet man då att man blir glad för den?
Jag tror att man måste känna längtan, sorg, svek,ensamhet , osäkerhet och smärta för att kunna vara lycklig, kär och tacksam.
Om man inte tvivlar och våga fråga,hur ska man då få veta sanningen?
Något dåligt behöver inte alltid bli något sämre, utan det kan även bli något bättre
Det finns ingen som alltid är lycklig, det finns bara dom som försöker ta dan som den kommer och leva den som om det vore ens sista.