Tuesday 5 May 2015 photo 1/1
|
Detta är det enda ställe jag kan prata av mig på,
så ursäkta om alla mina poster är deprimerande.
- - - - -
Jag saknar dig så jävligt, och jag kan inte säga det till dig.
Jag vet att du avföljt mig på många ställen, men jag har inte avföljt dig,
och jag ser alla dina poster riktade mot mig, om hur du önskar att vi aldrig träffats, om hur du på ett eller annat vis avskyr mig, och hur dåligt du mår pga mig.
Det gör så jävla ont att läsa.
Att någon jag bryr mig om, någon jag vill skydda från allt smärtsamt,
skadas så allvarligt... av mig!
Samtidigt blir jag arg.
För du har hela tiden vetat vem jag är, jag har varit ärlig från dag ett,
och du har sagt att du accepterar mig.
Men ändå har du förväntat dig mer av mig än du vetat att jag är kapabel till.
Det är inte det att jag inte VILL, det är det att jag inte KAN!
Eller snarare; Inte kan ÄNNU!
Du är en av mina bästa vänner, och jag är helt förstörd över att vi förmodligen aldrig kommer att kunna vara just vänner igen.
Att vi kanske t.o.m. inte ens kommer kunna vara bekanta.
Jag vill inte att det ska ta ett par år innan vi kan börja umgås igen.
Jag vill prata med dig NU, jag vill umgås med dig NU,
jag vill krama dig och kyssa dig och ha sex med dig NU.
Och jag vet att du vill det med, men på vissa villkor.
Känslor av dessa slag är för mig något som oftast tar väldigt lång tid.
Jag förstår att du blev sårad av att jag sa att jag var kär i dig ibland.
Men det var ett försök till att omfamna mina känslor, vara ärlig, öppna upp och visa att jag känner något för dig.
Men mina försök var inte bra nog för dig, mina försök sårade bara dig.
Så jag slutade försöka.
Jag har fortfarande känslor för dig.
Annons